Mikael Didrikson på Didriksons Brasvärme
Hos Didriksons Brasvärme i Linköping har man länge vurmat lite extra för kakelugnar, även om man har ett betydligt bredare sortimentet i butiken på Floragatan som startade som traditionell murningsfirma.
– Det var pappa som tog in det här med kakelugnar i butiken, kakelugnar ligger oss närmast om hjärtat, berättar Mikael Didrikson, vars farfar startade butiken på 60-talet.
Kakelugnen har en lång historia. Under 1700-talet uppstod vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var landets största exportvara. Dessutom användes stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen.
– På grund av detta kom en särskild typ av vedbesparande kakelugnar att utvecklas, som ökade värmeeffektiviteten genom att låta värmen cirkulera i ett inbyggt rökkanalssystem, berättar Mikael.
Sedan 1700-talet har det mesta i samhället förändrats och tekniken utvecklats, men faktum är att den framgångsrika tekniken som utvecklades för kakelugnar 1700-talet har bestått.
– Tekniken är densamma men den har moderniserats. Den är enklare att bygga, lagrar värme längre och kan i dag utrustas med fläkt – men grundprincipen är densamma som på 1700-talet.
Vad beror det på att tekniken inte utvecklats vidare?
– Man har helt enkelt inte kommit på något effektivare sedan dess.
Mikael berättar mer:
– Kakelugnen har den absolut högsta verkningsgraden och bästa effekten av alla typer av eldstäder. Effekten anger hur mycket värme man får ut. Det kan jämföras med effekten på en bil, hur många hästkrafter den har. Begreppet verkningsgrad i samma jämförelse mäter hur pass effektivt motorn använder bränslet man stoppar in, det mäter vi i procent. En modern kamin ligger på omkring 80 procent i verkningsgrad, och en kakelugn ligger på mellan 90 och 95 procent. Då förstår man hur bra tekniken som utvecklades på 1700-talet är.
Läs mer: Stora skillnader på kaminer tillverkade olika årtal – har du en miljöbov där hemma?
Tekniken för dagens kakelugnar utvecklades redan på 1700-talet.
Allra flest kakelugnar byggdes i Sverige fram till sekelskiftet. Sedan avtog produktionen något för att få ett uppsving framåt slutet av 1900-talet, delvis till följd av stigande energipriser och att intresset för byggnadsvård och kultur ökade. Parallellt finns idag ett växande intresse för restaurering av äldre ugnar.
– En äldre kakelugn som använts för uppvärmning och eldas i morgon och kväll håller i ungefär 25 år. Sedan måste den plockas ned och få innanmätet utbytt. Vi utför restaureringar av kakelugnar, berättat Mikael och påpekar att den moderna kakelugnens livslängd ligger på minst det dubbla.
Kakelugnen lämpar sig utmärkt för att trivselelda med, menar Mikael.
– Den ger ifrån sig en jämn och något lägre värmekurva. Till skillnad från många andra eldstäder, som kan bli väldigt varma väldigt fort, är kakelugnen fortfarande varm på morgonen efter att ha eldats i på kvällen.
Men det som kanske sticker ut mest med kakelugnen är dess utseende.
– De är ju otroligt vackra. De blir som en möbel i rummet som verkligen drar ögonen till sig. Den är som ett smycke, säger Mikael.