Polisen var på plats med sin stora avancerade drönare.
Under fyra dagar har företrädare för Sjöfartsverket, Kustbevakningen, räddningstjänsten, polisen, FOI samt någon enskild kommun samlats på Sjöfartsverkets kursgård på Arkö utanför Arkösund. Inom projektet BEVis – Bevakningansvariga myndigheteter i samverkan – vill man få ett ökat engagemang bland de aktörer som har intresse kring drönarfrågor.
Under metodövningar lades dockor och föremål ut i vattnet. Ganska fort kunde de hittas av drönarpiloterna. Hade man letat med båt hade det troligtvis tagit betydligt längre tid.
Övningarna och samtalen på Arkö har bland annat varit inriktade på att skapa möjlighet för olika myndigheter att kunna visualisera och spegla bilder/film ned till individuella eller gemensamma skärmar.
– Jag tror att allmänheten tror att räddningstjänsten och andra myndigheter redan har möjligheterna att lösa de här uppgifterna, säger Mikael Wikh som är handläggare vid SAR, Search and Rescue, vid Sjöfartsverket.
– Men så är det ju inte riktigt.
Var för sig har flera av de olika myndigheterna som kan sättas in vid räddningsarbetet goda kunskaper vad gäller drönare. Problemet kommer när man ska samverka och dela material och information.
Mikael Wikh från Sjöfartsverket ser möjligheterna till att använda drönare vid räddningsverksamhet.
– Ta ett exempel där räddningstjänsten ser en nödställd via en kamera på sin drönare. De har inte resurser att hjälpa den nödställde, men det har vi inom Sjöfartsverket med vår helikopter. Tyvärr är det ett antal lagstiftningar som begränsar dem från att byta all information mellan myndigheterna som man vill ha, säger Mikael Wikh.
Räddningstjänsten i Storgöteborg provar sedan början av sommaren att sända live till sin egen ledningscentral från olycksplatser, även om allt inte är färdigt. De uppger att det finns stora fördelar vid exempelvis en kemolycka där man inte vill skicka in personal i onödan. En livestream från en drönare ger då ledningcentralen överblick och underlag för vidare beslut.
Mikael Wikh ser stora möjligheter till att utveckla användandet av drönare vid räddningsuppdrag. Mycket är redan nu bra, men kan utvecklas ytterligare.
– Det vi håller på med nu är att bli bättre på det som redan finns. Sedan tittar vi på att ta fram nya drönare som når längre, tål tuffare väder och som kan vara uppe i luften flera timmar.
– Chalmers tekniska högskola håller också på att ta fram ny AI-teknik för att snabbare och bättre kunna analysera det bildmaterial man från in från drönarna.
Under veckan genomfördes metodövningar för att öka samverkan mellan olika myndigheter.