Gården köpte Magnus Börjesons pappa 1958. Magnus är född på gården och tog över driften 1991 och 2002 ställde han om till ekologisk drift. Största delen av gårdens areal upptas av spannmålsodling, men på baksidan av stallbyggnaden finns stora betesfållor för slaktsvinen.
När det var dags att ställa om gården var det en svacka i svensk svinproduktion med låga priser.
– Det underlättade omställningen, säger Magnus Börjeson som innan funderat på att investera i att bygga nytt för konventionell produktion.
Enligt honom är inte det svåra själva omställningen utan att det mera handlar om inställningen till att producera ekologiskt.
– Det krävs ett helhetstänk, säger han.
Tuffa år i början
Magnus Börjeson ser tre viktiga faktorer i omställningen till ekologiskt produktion. För det första är det en vilja att ställa om. Den hade han och såg en utmaning i det. För det andra måste man ha förtroende för den rådgivning man kan få. För egen del hade Magnus Börjeson bra stöd från Hushållningssällskapet. Den tredje viktiga faktorn är att ha ett bra nätverk med andra producenter.
Första åren som Krav-producent var tuffa. Priserna var Europas lägsta och Krav ifrågasattes av många.
– Man knöt näven i fickan i några år, säger han.
I EU-ekologisk svinproduktion räcker det med att kunna gå ut på en gjuten betongplatta. Krav-grisar ska kunna böka i jorden. Även Scan ifrågasatte Krav, men de ekologiska svinproducenterna ville inte ge upp.
– Vi stod på oss. Vi ville försvara den här unika positionen vi hade. Det här finns inte överallt helt enkelt, säger Magnus Börjeson
Jord på trynet
Alla producenter i landet kallades ihop. Tillsammans bildade de föreningen ”Jord på trynet” 2010. De tog hjälp av en konsult och bokade möten med alla stora slakterier och de stora aktörerna på marknaden - Coop, Ica och Axfood. Alla Krav-producenter sade samtidigt upp avtalet med Scan.
– Vi var tvungna att ta den här matchen, säger han.
Genom att agera tillsammans har de förbättrat sina priser. Efterfrågan på ekologiskt fläskkött har ökat och gruppen av producenter har ökat produktionen från 20 000 till 30 000 grisar per år.
Nu är det Svenskt butikskött AB som är kunden. De är störst i Sverige på Krav-kött.
Framtiden ser ljus ut för den ekologiska fläskköttsproduktionen. Unga lantbrukare är på väg in på gårdar med generationsskifte. Efterfrågan på Krav-fläskkött är stor och handeln har ökat sin försäljning.
Smak och spårbarhet
När Magnus blickar framåt skulle han vilja se teknik för märkning och spårbarhet ned till gårdsnivå. Dessutom skulle han vilja se forskning kring smak. Magnus fick en förfrågan om att leverera kött från Högåsa till stadshuset då Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien hade middag för 500 personer. Efteråt fick Magnus av kocken höra att det var det godaste fläskkött de ätit och kocken frågade vad Magnus gjorde för att få det att smaka så. Ett rakt svar fanns inte, men det väckte funderingar.
I Sverige har fokus legat på att köttet ska vara fritt från kemikalier, antibiotika och att djuren ska få vistas utomhus. Här menar Magnus att det finns potential att utvecklas om också fokus läggs på smak och spårbarhet.
– Det handlar om hur vi i nätverket kan förbättra oss, säger han.
Föreningen ”Jord på trynet” fick Änglamarkspriset 2014 och jobbar vidare för att utveckla den ekologiska svinproduktionen.