– Vi ser att ledningsgrupper inte har ett strukturerat, strategiskt arbete kring friskvård, utan de har det neddelegerat till ett arbetsmiljöombud. Fler företag skulle kunna använda friskvård som en strategi, något som är positivt resultatpåverkande. Medarbetare som mår bra skapar lönsamhet, säger Pia Carlsson.
I drygt sex år har Pia varit verksamhetschef på Campushallen, där hon arbetar med en av länets största arbetsplatser, Linköpings universitet, som huvudmålgrupp. I första hand studenterna, i andra hand de anställda.
Friskvårdsarbetet engagerar henne starkt.
– Jag jobbade som chef och ledare även innan jag började här, så jag har upplevt både sidorna i det. Både som arbetsgivare och nu som friskvårdsaktör.
Ett flertal undersökningar visar att många företag är vilsna i sitt friskvårdsarbete.
– Det finns en väldigt hög grad av medvetenhet, en ganska hög grad av kunskap och en ganska hög grad av intresse att göra något åt den galopperande psykiska ohälsa som finns. Företag och organisationer vill, men vet inte exakt hur.
– Vi ser att väldigt många företag har friskvårdsbidrag, en friskvårdsinspiratör eller HR-person med ansvar för det. Men man har fortfarande ett lågt uttag av friskvårdsbidraget. Problemet är att vd och ledningsgrupper sällan följer upp friskvårdsinsatser. Friskvård är inte lyft så ofta som en strategisk fråga.
Så hur borde företagen arbeta?– Jag önskar att vi friskvårdsaktörer skulle få hjälpa företag i en högre utsträckning att mäta nuläge och resultat. Vi kan leda i bevisning att det ger resultat över tid.
– Det andra jag skulle vilja se är individuella träningsplaner. Det kan man göra rationellt även om det är individuellt, med mindre individuella skillnad.
– Detta, att mäta och göra individuella planer, bör sedan kopplas ihop med arbetsglädje. För det måste finnas en glädje kopplat till det. Känner jag mig som individ sedd i någon form, att man får någonting, en påminnelse, en puff, en samling aktiviteter så tror jag det ger resultat.
– Till sist behöver det tas in i den dagliga verksamheten, med de mätningar som ändå görs, till exempel MMI, medarbetarundersökningar eller skyddsronder. Att koppla ihop det, om vi har höga indikatorer på stress eller musarmar, hur kan vi koppla våra friskvårdsinsatser till det så vi inte bara hittar på något här till vänster som inte har bäring i verksamheten till höger?
– Det är då vi får ett aktivt friskvårdsarbete. Det är väldigt dyrt att ha medarbetare som inte trivs eller mår bra. Det vi vill med friskvårdsarbete är ju att bidra till lönsamhet genom våra medarbetare.
– Individen behöver finnas i ett socialt sammanhang för att komma iväg. Det kan vara att man har bestämt med en kollega, eller att vi har en liten tävling. För en del är tävling väldigt infekterat, då gör man i stället något tillsammans. Alla behöver inspiration och motivation i rätt riktning och alla behöver få den på sin nivå.
Flera studier, senast "Sätt Östergötland i rörelse" som gjorts av Region Östergötlands Sabina Friman och Matti Leijon, resonerar kring föreställningen att friskvårdsbidraget ofta bara når de som redan tränar, inte de som skulle behöva komma igång. Hur kan man ändra på det?– Om man bara lämnar ett friskvårdsbidrag och lämnar det därhän så blir det så. Men om du sätter in det som en bidragsfaktor i det strukturerade friskvårdsarbetet då tror jag det är nånting bra att bygga på, en bra putt i rätt riktning. Men det ska inte vara den enda putten.
– Pratar vi friskvård på jobbet så är det lika viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för aktivitet som att individen kan återhämta sig. Det behöver inte handla om att lägga det på arbetstid, det ska spapas förutsättningar med balans mellan det egna ansvaret och arbetsgivaransvaret.
– Stress är en vanligt förekommande orsak till sjukskrivning, och kan leda till utmattning. All form av stress är i sig inte negativt, det är vårt förhållande till stress som blivit sjukligt. Vi behöver träna oss i det, hitta strategier och verktyg för det. Det är när vi inte gör det som vi känner sjukliga påslag av stress.
– Återhämtning är ju olika för olika personer. Det kan vara en geografisk plats, som skogen och trädgården. Det kan också vara tid. Varje morgon eller varje lördag. Eller så kan det vara det sociala sammanhanget. Den där kvällen med grabbarna, eller tjejhelgen, eller med familjen klockan åtta när vi fikar tillsammans.
Hur mäter du resultatet av friskvård?– Friskvårdsaktiviteterna behöver komma in i verksamheten så de ger resultat i kronor och ören. Det som måste göras är att mäta ”det vi tror skapar lönsamheten i vårt bolag”. Vi lägger x antal kronor på produkt- och tjänsteförsäljning och x antal kronor på personal. Nyckeln är då att öka produktiviteten och fortfarande ha hälsosamma medarbetare. Mätbart är också hur du upplever din arbetsplats, i trivselfaktorer.
Ett sista råd som kan få oss att må bättre?– Fråga din medarbetare eller dig själv "När mådde du bra sist? Vad gjorde du då, när du mådde bra, hur såg din arbetsdag ut då?" Kan man ha en sån diskussion på jobbet så tror jag man har kommit ganska långt. Självinsikt är bra. Ställa sig frågan ”när var jag nöjd när jag gick och la mig senast?”.
– Jag tror inte det är nyttigt för den mänskliga hjärnan att fundera på alla problem, det är bättre att fokusera på det positiva som ger energi.