Åsa Waern är projektledare för Qamcoms i Linköpings största order någonsin.
Qamcom i Linköping ingår just nu i ett jätteprojekt till vilket man ska leverera utrustning till den markbaserade forskningsanläggningen EISCAT utanför Kiruna, där man studerar samspelet i den övre atmosfären. Med tekniken som just nu utvecklas i Linköping blir det möjligt att i realtid och i 3D studera fenomen i den övre atmosfären. Åsa Waern är projektledare för projektet.
– Det är jättespännande att vara en del av det här, säger Åsa Waern.
EISCAT är en stiftelse där flera nordiska länder, och bland annat Storbritannien och Kina, ingår med uppgift att driva en stor radaranläggning i norra Sverige, Norge och Finland som lyssnar på övre atmosfären. Anläggningen besöks av forskare som bedriver olika forskningsprojekt. Men tekniken har blivit föråldrad och systemet behöver moderniseras. Ett jätteprojekt som Qamcom blivit en del av.
– Det nya radarsystemet som tar form består av flera fält av antenner, varje fält är stort som en fotbollsplan. Antennfältet som ska byggas i norra Norge kommer att sända och ta emot radarsignaler. Antennfälten i norra Sverige och norra Finland kommer att ta emot radarsignalerna som sänds ut från Norge. På så vis kan man få en tredimensionell bild av objekten som radarn ser. Helt färdigbyggt kommer varje fält att bestå av cirka 10 000 dipolantenner.
Det framtida radarsystemet ska bestå av 109 hexagoner i en bikakestruktur som kan styras elektriskt genom styr -och kontrollkortet som tas fram av Qamcom.
Qamcoms del i projektet är att utveckla och producera styr- och kontrollkortet till sändarantennerna. Styr- och kontrollkortet skickar ut önskad radarsignal i rätt riktning och vid rätt tidpunkt, på så sätt som forskarna vill ha den. Det krävs också en väldigt noggrann synkronisering för att allt ska stämma och för att mottagarna skall veta vilken radarsignal de fångat upp.
Till senhösten/vintern levererar Qamcom 444 styr- och kontrollkort till EISCAT.
Den nya radartekniken skiljer sig avsevärt från det nuvarande systemet, där man idag mekaniskt måste rikta mycket stora parabolantenner – en ganska komplicerad och långsam procedur, förklarar Åsa. Den nya tekniken gör det möjligt att elektriskt styra signalen med hjälp av ett datorprogram. Ett betydligt snabbare och mer effektivt sätt, och enkelt för forskarna som brukar den.
– Radarsystemet kan användas för att mäta alla möjliga atmosfärsfenomen – partiklar, norrsken och för att detektera rymdskrot. Det är även ett viktigt system för klimatforskning. Det här systemet öppnar även nya möjligheter för nya användningsområden just eftersom det blir enklare att styra och kan därmed avsöka ett större område i atmosfären.
Varför gick ordern till er?
– Vi hade en helt annan teknisk lösning på det här styr- och kontrollkortet som gjorde att det blev mycket billigare. Och det är tack vare den kompetens vi har här i huset.
En prototyp för kortet börjar bli klar men innan korten serieproduceras till det antal, av 444, som är beställt i ett första skede ska de klara flera tester. Dessutom ska de byggas in i metallådor, som tillverkas av ett lokalt företag, innan de levereras som en färdig apparat.
– Planen är att vi ska påbörja leverans av korten under senhösten/vintern, säger Åsa som började på Qamcom förra året och sedan dess jobbat mycket med projektet.
– Ja, det är främst det här jag jobbat med eftersom det är ett väldigt stort projekt för Qamcom.
Åsa Waern tillsammans med kollegorna Daniel Kelly Johansson och Anders Johansson.
Qamcom, som sedan 2016 huserat i Mjärdevi, är specialiserade på avancerad radarteknik och supersnabb dataöverföring. Under åren som verksamma i Linköping har man växt – och större vill man bli.
– Ända sedan starten här i Linköping har kontoret formats mer och mer mot design och utveckling av mycket avancerade produkter och komponenter för tillämpningar som sensorer, radar, telecom och satellitkommunikation. Min vision har alltid varit att skapa ett högteknologiskt designhus här i Linköping. Här kan specialister inom olika disciplin samlas och utveckla framtidens produkter samt erbjuda support till flera bolag och institut samtidigt, hela tiden med fokus på produktutveckling och kundnytta. Det är lite därför som vi inriktade kontoret inom EISCAT och marknadsförde oss inom konsortiet genom flera tekniska förslag i drygt två års tid. Vi har på samma kontor även företaget ReQuTech som utvecklar antenner för radar och satellitkommunikation som är mycket nära tekniskt med EISCAT-projektet. Nästan alla på Qamcom har arbetat med ReQuTech’s produkter vid något tillfälle, säger Qamcom i Linköpings kontorschef Omid Sotoudeh.
Han fortsätter:
– Vi är just nu 20 ingenjörer på kontoret, många med forskarbakgrund. Kompetensmässigt kompletterar vi varandra rätt bra och täcker tillsammans områdena systemsäkerhet, inbyggda system, elektronikkonstruktion, signalbehandling, akustik, samt antenn- och mikrovågsteknik. De kompetenser vi saknar och resurser som behövs i ett visst projekt kan vi snabbt fylla på från våra kontor i Göteborg och Stockholm där vi är totalt 150 ingenjörer. Vi anställer ingenjörer som har varit verksamma i minst sju år inom en viss domän, detta för att garantera att vi erbjuder just specialistkompetenser. Det gör att vi har en platt organisation utan några direkta mellanchefer. Allting drivs i projektform och i utbyte erbjuds personalen stor frihet och kontinuerlig kompetensutveckling.
Omid Sotoudeh, kontorschef på Qamcom i Linköping, visar runt i företagets nya lokaler.
Gör ni aldrig avsteg från det?
– Jo, det gör vi. Ingenjörer som disputerat med PhD eller doktorsexamen kan tillgodoräkna sig sina år på universitet som arbetslivserfarenhet och det är vi ganska ensamma om. Och i vissa fall tar vi yngre ingenjörer med bra driv och kunskaper från högskolan, då får de jobba i något av våra dotterbolag men har hela tiden nära till specialisternas kunskaper. Vi anställer alla som kommer med ett bra cv och som passar in i vårt sätt att arbeta. Vi söker just nu flera ingenjörer inom både mjukvara och hårdvara och välkomnar alltid duktiga personer att söka sig till oss, säger Omid Sotoudeh.