Annonssamarbete med Linköpingslistan

Bra skola som kan bli ännu bättre

Linköpingslistans skolpolitiker Cecilia Helber och Maria Esbjörnsson Lakatos.
Linköpingslistans skolpolitiker Cecilia Helber och Maria Esbjörnsson Lakatos.

”Svensk skola är redan en av de bästa i världen, men vi tror att vi kan bli ännu bättre”, menar Linköpingslistans skolpolitiker Cecilia Helber och Maria Esbjörnsson Lakatos. De båda har lång erfarenhet inom skolan. Erfarenheter de vill använda sig av för bra skolpolitik i Linköpings kommun.

Native 4 augusti 2022 13:53
Detta är ett annonssamarbete.

Maria Esbjörnsson Lakatos har arbetat 37 år inom utbildningssektorn i Linköping. Först som lärare både på gymnasiet och grundskolan och har därefter en lång erfarenhet som rektor inom både gymnasieskolan och grundskolans samtliga stadier, samt att hon under flera år även har arbetat som chef på förvaltningsnivå. Cecilia Helber har lång erfarenhet som gymnasielärare i svenska och engelska både från Anders Ljungstedts gymnasium och Katedralskolan. 

undefined
Cecilia Helber, skolpolitiker för Linköpingslistan.

— Linköping har utvecklats till att bli en av de mest segregerade kommunerna i landet. I grunden har kommunen en hög utbildningsnivå, ett stort universitet med forskning i framkant och ett näringsliv som utvecklas i hög takt. Linköpingslistan vill se en bra skola med kompetent och duktig personal. Skolan kan bli ännu bättre genom att vi skjuter till mer ekonomiska resurser och lyssnar på vilka behov personalen uttrycker att det finns, säger Cecilia. 

Hur ska segregationen bekämpas i Linköping?
— Nyckeln till ett fungerande liv med egenförsörjning är utbildning och ungdomar som är anställningsbara. Språket är den största bidragande orsaken till att eleverna går igenom skolsystemet med ett slutbetyg. Antalet elever i skolorna som har annat språk än svenska som första språk ökar och skolorna bör ta höjd för detta i sin planering, säger Maria.

Vad föreslår ni för konkreta åtgärder?
— Kommunen bör stärka undervisningen i svenska som andraspråk på de grundskolor och gymnasieskolor som har många elever med annat modersmål än svenska. Detta gör man genom att anställa lärare på heltid som är utbildade för att undervisa i svenska som andra språk och den tjänsten ska inte kombineras med undervisning i klass. Läraren ska finnas till hands för eleverna under hela skoldagen, säger Maria

undefined
Maria Esbjörnsson Lakatos, skolpolitiker för Linköpingslistan.

Varför är språket och läsning viktigt?
— Det är känt att ju tidigare ett barn lär sig ett språk desto bättre kan barnet hantera språket när det blir äldre. Många av barnen med annat första språk än svenska kommer ofta till förskolan när de är äldre. Vi på Linköpingslistan vill att förskolorna i de områden som har många barn med annat modersmål ska anställa logopeder och även se till ett det finns tillgång till talpedagoger, säger Maria.

Hon fortsätter: 

— Jag har flera gånger upplevt att barnen har ett övertag över föräldrarna genom att de behärskar språket bättre och då agerar tolk vid kontakter med skolan.

Ni betonar också läsningens betydelse?
— Bra läsförmåga är inte bara viktigt för barn och ungdomar med annat modersmål än svenska. Läsförmågan och intresset för läsning sjunker ständigt med långsam läshastighet och bristande ordförståelse till följd. Vi måste satsa på läsfrämjande projekt i skolan, menar Cecilia och fortsätter:

— Den där stunden med extra läsning varje dag är absolut nödvändig om vi vill att våra ungdomar ska orka läsa längre texter när de kommer till gymnasiet. 

undefined

Hur ska barnen få de kunskaper som behövs?
— Igen så är språket så oerhört viktigt, inte bara för barn och ungdomar med annat modersmål än svenska. Jag tror också mycket på tvålärarsystemet som provats i Södertälje och nu också i Linköping, både som avlastande reform för lärarna, men framför allt för elevernas skull. Det är ju en dyr reform men en reform som visat sig ge goda resultat, säger Cecilia.

Vad behövs för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
— Jag älskar mitt jobb, säger Cecilia och menar att det är ett privilegium att umgås med “eviga 17-åringar”. Hon fortsätter: 

 — De flesta av mina kollegor känner precis detsamma - att jobbet, när det är som bäst, är fantastiskt! Men arbetsbelastningen och enorma krav gör att många helt enkelt inte orkar i längden. När lärare sitter med hundratals nationella prov i maj och både bokstavligen och bildligt går på knäna, hjälper varken heltidsmentorer eller uppmuntrande ord från skolledningen. Det måste till en strukturell förändring vad gäller lärares arbetstid.  

Hur vill ni jobba för en hälsosam skolmiljö och en väl fungerande skolhälsa?
— Idag är det många ungdomar som lider av psykisk ohälsa och köerna till BUP och motsvarande är längre än någonsin. Det är också något vi märker av inom skolan då skolsköterskor och kuratorer har en mycket hård arbetsbelastning. Det är inte ovanligt att en kurator träffar ett hundratal elever med varierande behov av samtalsstöd. Så vi behöver inte bara fler lärare, utan också fler kuratorer och skolsköterskor för att kunna möta det skriande behov som finns, menar Cecilia.

undefined

Har ni några tydliga exempel på insatser?
— I Norrtälje kommun har strategiska förebyggande funktioner samlats i en gemensam enhet och beräknas ge minskat narkotikaberoende för ungdomar och besparingen beräknas till 5,7 miljoner kronor per år för kommunen. Tidiga insatser i Botkyrka kommun 2014–2015 visade sig leda till att färre brott begicks. Den minskade brottsligheten beräknades vara en besparing på 8,25 miljoner kronor, berättar Cecilia.

Hur ska alla dessa reformer bekostas?
– Kortsiktigt krävs det ökade resurser, men på lite längre sikt är det en besparing. En elev som går ut grundskolan utan fullständiga betyg kostar 38000 kr mer än en elev som går ut med fullständiga betyg, dvs 12% mer. En person som är gängkriminell under 15 års tid kostar samhället 23 miljoner kronor. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson skulle tidiga insatser för att förhindra att en ungdom hamnar i gängkriminalitet kosta 200 000 kronor, säger Cecilia. 

undefined
undefined
Vill du veta mer?

Linköpingslistan har i sitt budgetförslag avsatt drygt 110 miljoner kronor extra till utbildningsnämnderna för att stärka skolorna i kommunen genom att man vill:

- Införa tvålärarsystem på grundskolan

- Förstärka med mer personal på förskolorna. 

- Införa anpassad skolgång för ungdomar mellan 13 och 15 år och anpassning för dem vid övergången till gymnasieskolan

- Stärka elevhälsan genom att öka bemanningen av skolsköterskor, kuratorer och SYV på varje skola

https://linkopingslistan.se/
https://www.dn.se/debatt/den-svenska-grundskolan-ar-bland-de-basta-i-varlden/ 

Den här annonsen är producerad av en kommersiell skribent. Den är alltså inte skriven av någon av våra journalister på Corren.