Stora skillnader i vaccinationstäckning i Linköping

Linköping är en segregerad stad. I delar av Skäggetorp har endast 60 procent av den vuxna befolkningen tagit den första vaccindosen. I delar av Vidingsjö och Hjulsbro har över 90 procent av invånarna över 18 år tagit den första sprutan.

I delar av Skäggetorp ligger vaccinationsgraden på 60 procent. I Hjulsbro och andra stadsdelar som domineras av villabebyggelse ligger vaccinationsgraden på över 90 procent.

I delar av Skäggetorp ligger vaccinationsgraden på 60 procent. I Hjulsbro och andra stadsdelar som domineras av villabebyggelse ligger vaccinationsgraden på över 90 procent.

Foto: Arkivbilder

Linköping2021-09-27 18:00

Folkhälsomyndigheten har börjat förse landets regioner med mer detaljerad statistik över vaccinationsgraden. Regionerna fick underlaget i början av september och de siffror som senast redovisats är hämtade från den 27 augusti. Det är därför sannolikt att vaccinationsgraden har ökat något sedan dess. 

I Linköping har regionen fått statistik över 94 områden i kommunen som har mellan 700 och 2 700 invånare. Lägst vaccinationsgrad i kommunen hade delar av Skäggetorp. Den 27 augusti låg vaccinationsgraden på 60 procent i de delar av stadsdelen som hade lägst vaccinationsgrad. Även i delar av Ryd och Berga låg vaccinationsgraden förhållandevis lågt – mellan 61 och 64 procent. 

I Linköpings stadsdelar som domineras av villabebyggelse låg vaccinationsgraden betydligt högre. I delar av Vidingsjö hade 94 procent av den vuxna befolkningen fått en dos vaccin den 27 augusti. Lika hög vaccinationsgrad fanns i delar av Hjulsbro och Ullstämma. 

Att det råder skillnader i vaccinationsgraden i olika områden har länge varit känt. I april konstaterade Folkhälsomyndigheten att personer som är födda i Sverige är vaccinerade i högre utsträckning än personer som är födda i utlandet. Även socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst påverkar vaccinationssiffrorna. Studier har visat att personer i lägre socioekonomiska grupper har större risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19.

Region Östergötland har försökt att få upp vaccinationsgraden i Linköpings utsatta områden genom att bland annat satsa på hälsoinformatörer som behärskar flera språk och som kan arbeta uppsökande. Regionen har även använt sig av mobila vaccinations-team och har erbjudit vaccination i anslutning till lokaler där utbildning i svenska för invandrare bedrivs. 

Skillnaderna i vaccinationsgrad har dock bestått och nyligen sköt regeringen till 40 miljoner kronor till landets regioner. Medlen ska gå till riktade insatser. 

Kerstin Jonsson är vaccinsamordnare i Region Östergötland. Hon anser inte att regionen har misslyckats med att nå alla invånare i de utsatta stadsdelarna.

– Det är viktigt med saklig information om vad det innebär att vaccinera sig. Men det är en utmaning att nå ut med informationen till alla. Sedan får vi inte glömma att det är frivilligt att vaccinera sig, vi tvingar ingen att vaccinera sig, säger Jonsson.

En satsning som visade sig bli lyckad var regionens erbjudande om drop in-vaccinering på länets samtliga vårdcentraler och vaccinationscentraler den 22 september. På en dag tog drygt 5 500 personer chansen att vaccinera sig i Östergötland. 

– Satsningen blev lyckad i alla våra områden och det kan bli aktuellt med fler satsningar på drop in framöver, säger Kerstin Jonsson. 

Folkhälsomyndigheten varnar för att en ojämn vaccinationstäckning kan leda till klusterutbrott. Statsepidemiolog Anders Tegnell anser att den detaljerade statistiken är viktig. 

– Det får betydelse eftersom att vi går från att vaccinera gigantiska grupper av människor till att nå de individer som inte vaccinerat sig. Nu behöver man vara mycket mer närvarande och då är det rent praktiskt viktigt att mer exakt veta vart dessa ovaccinerade individer finns, säger statsepidemiologen till Dagens Nyheter

Högre risk för sjukdom

Flera studier har, enligt Folkhälsomyndigheten, visat på en högre risk för allvarlig sjukdom och död i vissa grupper. Det gäller till exempel personer med lägre utbildning eller lägre inkomst, boende i vissa bostadsområden, trångbodda och utrikesfödda. Det är inte födelselandet i sig som utgör en riskfaktor, däremot har födelselandet ofta ett samband med utbildningsgraden, yrket och befolkningstätheten. 

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!