Försvarsminister Peter Hultqvist var på Lennings Textilinstitut på Södra Promenaden i Norrköping i går för att presentera regeringens budget. Jag var där för att lyssna på honom. Budgeten har en "trygghetsprofil" sa Hultqvist och underströk att detta bara är ett "första steg för att förändra Sverige" och att det kommer fler budgetar här vad det lider.
Viktigast av allt är kanske att budgeten denna gång kommer att gå igenom i riksdagen. Överenskommelsen från 27 december förra året innebär att de borgerliga partierna släpper igenom minoritetsregeringens budget eftersom den har stöd av den "största partigruppen" i riksdagen; alltså S, MP och V.
Visst försöker somliga politiker och intresseorganisationsföreträdare att ta i från tårna och basunera ut domedagspredikningar om vilket elände som kommer att drabba Sverige genom alla svekfulla skattehöjningar som regeringen genomför.
I själva verket innehåller ju Löfvens budgetförslag ytterst modesta och små korrigeringar. Vilket vi inte minst kan tacka Decemberöverenskommelsen för. Ska Moderaterna och de andra borgerliga partierna kunna hantera den interna kritiken mot att de släpper igenom rödgrön politik så vill det till att den rödgröna politiken som ska släppas igenom inte är för provocerande och utmanande.
Vänsterpartiets inflytande är minimalt i de tunga frågorna. Partiet har fått betalt för sitt budgetstöd genom att kunna få dela ut små behjärtansvärda gåvor till vissa grupper och verksamheter i den offentliga sektorn.
Budgeten har sin tyngd i några stora satsningar på olika varianter av skyddade arbeten i form av "extratjänster", mer pengar till Samhall och ökade bidrag för lönestöd. Detta är viktiga insatser för att få igång många av de långtidsarbetslösa. Det är mycket bra.
Efter åtta år med oppositionslöften av olika de slag var det självklart nödvändigt och för regeringen att leverera "omfördelningspolitik" som gör det möjligt för identitetspolitiska vänstertwitttrare att glädjas över att "höginkomsttagande män som kör bil" tillhör budgetens krets av förlorare.
Efter att ha lyssnat på Peter Hultqvist i Norrköping så känner jag mig hur som helst trygg med att regeringen inte kommer att sitta och rulla tummarna när det gäller de dramatiskt ökande kostnaderna för bland annat sjukskrivningar och invandring.
Hultqvist vill ha utrymme för "reformpolitik". Då vill det till att hålla igen på de löpande utgifterna.