Miljarder till storaktieägarna

Torbjörns krönika2013-01-11 08:46
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alarmerande hög och växande arbetslöshet, sjunkande investeringar, fallande konsumtion. Så avtecknar sig konturerna av 2013 och 2014. Alliansregeringens motdrag heter sänkt bolagsskatt (den skatt bolagen betalar på redovisade vinster). Sänkningen från 26,3 procent till nuvarande 22 procent sätter snurr på investeringskarusellen och vrider kurvorna för arbetslösheten i rätt riktning. Påstår regeringen.

Jag skrev hösten 2012 att sänkningen av bolagsskatten – som kostar statskassan 16 miljarder kronor – kommer som en skänk från ovan till i första hand storbankerna.

Beräkningar som redovisades i veckan visar att jag har rätt. Storbankernas samlade nettoresultat ökar med flera miljarder kronor, tack vare sänkningen av bolagsskatten. Kosingen delas ut till aktieägarna redan i vår. Kanske till ackompanjemang av finansminister Anders Borgs regelbundet återkommande raseriutbrott mot storbankernas profitjakt och höga vinstmarginaler.

Är sambandet mellan storleken på bolagsskatten och tillväxten entydigt? Inte alls. Tyskland med en bolagsskatt på 29,8 procent halkar inte precis efter. Inte Norge (28 procent) heller. Irland med låga 12,5 procent i bolagsskatt överlever tack vare lån från Internationella valutafonden.

Sju av tio företagare förespråkar sänkta arbetsgivareavgifter framför sänkt bolagsskatt. Enligt Företagarna påverkas endast 39 procent av småförtagen av sänkningen av bolagsskatten.

16 miljarder kronor. Tänk så mycken nytta de pengarna kan göra om de satsas på tillväxt och utveckling i stället för att plöjas ner i storbolagsaktieägarnas fickor.

Lööf med kort minne

Annie Lööf hette tidigare Johansson i efternamn och beskrev brutal- och extremistliberalen Ayn Rand som ”en av 1900-talets största tänkare” och pläderade för månggifte och platt skatt. Så blev Lööf partiordförande, rensade i sin blogg och undvek att tala om tidigare idoler som Rand. Nu senast påstår hon att hon aldrig förordat månggifte med flera tokiga idéer, ett förnekande som exploderar i hennes ansikte när gamla citat plockas fram.

Varför konstaterade hon bara inte att hon faktiskt kommit till insikt och ändrat uppfattning? Men det har hon kanske inte gjort?

Till sist (arbetslöshet):

Jag minns krisen på 90-talet. Vilket ramaskri det väckte när antalet öppet arbetslösa i Östergötland passerade 5 000 personer. Rubrikerna var meterhöga. Landshövdingen kallade till krismöte. I dag är 11 219 östgötar öppet arbetslösa.