Ibland sägs det att den västerländska civilisationen vilar på tre ben: Jerusalem, Rom och Aten. Om detta kommer svenska skolbarn intet få veta om Skolverkets nya läroplan i historieämnet för grundskolan går igenom. I dagarna skickade de ett nytt förslag på läroplan på remiss.
I den läroplan som gäller idag ska grundskoleelever lära sig om antikens grundläggande drag och kunna jämföra forna tiders högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet och berätta om likheter och skillnader i livsvillkor mellan några av dessa. Detta föreslås nu strykas.
Det första årtal som nämns i den nya läroplanen är år 800. Det torde ställa en del följdfrågor i undervisningen, till exempel varför tideräkningen börjar på år 800 i svensk historia och om det inte fanns något innan år noll.
Främst är det Sverige som ska undersökas fram till år 1500 då även omvärlden börjar räknas. Men hur ska framväxten av våra samhällen kunna beskrivas om inte antikens Grekland och Rom räknas in? De är avgörande i hela västerlandets politiska och civilisatoriska utveckling. Inte för att det går raka och obrutna linjer från då till nu, men för att vi i byggandet av vårt samhälle alltid sett bakåt.
Framväxten av demokrati, filosofi, matematik och juridik tar alla sin början i antika civilisationer. Att nå kunskap om detta är att nå kunskap om livet. Det är också något som binder samman inte bara västerlandet utan också Europas grannar, inte minst Mellanöstern. Vi har gemensamma rötter även där som tar sin början i antiken. Att exempelvis få kännedom om att en av de mest betydande kyrkofäderna i historien föddes i Algeriet torde vidga vyerna hos vilken tonåring som helst.
Som så ofta i Sverige kommer de sänkta kraven på kunskap inte drabba dem som har med sig den hemifrån. Skolans kompensatoriska uppdrag blir viktigare för varje år som går, inte minst mot bakgrund av den ökande segregationen. Den med välutbildade föräldrar kommer kunna nå kunskapen även på andra sätt, men alla har inte den lyxen.
Därför går det inte att ignorera historiekunskaper. Att stärka historians ställning i gymnasiet var en viktig del av detta. Men grunden måste läggas än tidigare, redan i grundskolan. Därför kan det bli ett historiskt misstag om kunskaper om antiken försvinner från grundskolan.
I en debattartikel i Dagens Nyheter säger Skolverket att den nya läroplanen ska ge ökad betoning på faktakunskaper. Men om det mest grundläggande saknas är det inte särskilt väsentligt i sammanhanget. Att radera våra viktigaste grundfundament är inte att söka kunskap.
Det värsta är att det inte är första gången Skolverket försöker stryka undervisning om antiken från grundskolan. Före detta partiledaren och utbildningsministern Jan Björklund reagerade snabbt på nyheten på Twitter och berättade att han satte stopp för ett liknande försök under sin ministertid.
Hans efterträdare Anna Ekström är också hon en klok person. Förhoppningsvis sätter även hon stopp för detta. Sverige är redan idag ett historielöst land. Skolverkets nya läroplaner får inte ytterligare späda på den utvecklingen.