När Fredrik Reinfeldt gjorde moderaterna nya var en bärande tanke att man skulle lösa problem relevanta för människors vardag. Detta blev receptet också för det allianssamarbete som –åtminstone under sin första mandatperiod – kom att göra skillnad så att det märktes.
Alliansregeringen avskaffade värnplikten, sänkte skatter och tillät homosexuella äktenskap, så att folk kunde utbilda sig till något nyttigt och självvalt, jobba och behålla sina inkomster och leva ihop med den de älskar. Små, men nyttiga frihetsreformer.
Frågan är vilken skillnad dagens alliansledare hade tänkt att vi skulle uppleva i vardagen av att de lanserar en egen kandidat till talman i riksdagen.
Den frågan ställdes dock inte av närvarande medier vid torsdagens utspel. Medierna var mer intresserade av om sverigedemokrater skulle kunna få ordförandeposter i riksdagens utskott om de gjorde ett bra val.
En spekulation av om möjligt än mindre relevans för vardagsliv och samhällsproblem, men dock en favoritfråga bland politiska kommentatorer.
Sedan var mediecirkusen igång, med socialdemokrater som i bombastiska termer fördömer ett inbillat ”samarbete” med sverigedemokrater (förslaget var en praxis för utskottsrepresentation från vilken Sverigedemokraterna varit undantagna) och vilsna alliansföreträdare som undrade vad som hänt, och var oeniga om vad som gäller och vad som borde gälla.
Igår backade Centern och Liberalerna från utskottsförslaget, vilket ledde till kritik från moderata sympatisörer. Alla diskuterar ett parti som inte ens behöver delta för att hamna i politikens centrum, och frågorna gäller detaljer av föga relevans för vanliga väljare. Sedan undrar man varför medierna och de etablerade partierna tappar förtroende.
Sälj inte skinnet innan björnen är skjuten, lyder ett klokt talesätt. Det har viss relevans för Allianspartiernas besked om planerna efter valet. Fast frågan är om de inte snarare lyckats skjuta sig i foten när de sålt sin trovärdighet.
Visst kan man försöka skylla kalabaliken på medier besatta av det politiska spelet och att Socialdemokraterna är ohederliga i sina attacker, men det är lite som att förbanna gravitationen när man snubblat på sitt oknutna skosnöre. Vissa saker är givna och svåra att påverka. Men alliansen har försuttit ännu en chans att locka väljare med relevanta politiska förslag.
Ingen vill veta vem ni valt som talman. Däremot är vi en del som efterlyser en trovärdig reformagenda för den kommande och sannolikt mycket tuffa mandatperioden.