Någonstans långt bortom östgötaslättens disiga horisont, i ett rum högt över våra huvuden, huserar kartritarna och pusselmakarna. Ivrigt böjda över sitt sammanträdesbord - kantat av Ramlösaflaskor, kaffekoppar och halvätna ostmackor - har dom plockat isär Sverige, skissat nya gränslinjer mellan städer, berg och floder, tagit rejäla bitar av landet och klistrat ihop delarna igen i spännande, annorlunda formationer.
Den lille medborgaren nere i gräsrotsmyllan kanske saktfärdigt undrar: Vilka är dessa märkliga figurer? Vad håller dom egentligen på med?
Jo, det är Indelningskommittén förstår ni. Indelningskommittén är er vän. Indelningskommittén har på ett demokratiskt klanderfritt sätt fått regeringens mäktiga uppdrag att omorganisera Sverige i ett fåtal större regioner. På så vis - och ni kan lita på att Indelningskommittén är vis! - kommer den politiskbyråkratiska nivån mellan stat och kommun att fungera mycket effektivare, mycket bättre och alla blir mycket gladare. Se bara vad fint Indelningskommittén har ritat och pusslat för vår del; vips är Östergötland, Småland och Öland inom samma trivsamma hägn.
Kolla sedan hur rättvist och kreativt Indelningskommittén har filurat: Kalmar kan exempelvis vara residensstad, Växjö kan välsignas med ett regionparlament, Linköping får basa för sjukvårdsförvaltningen och Jönköping, tja i den kommunen kan man ju pyssla med regionala utvecklingsfrågor eller nått sånt. Det blir väl en härlig gemenskap?
Va, är lokalpolitikerna inte nöjda? Värst vilket gnäll det plötsligt blev! Jasså, har Kalmars kommunalråd Johan Persson (S) börjat skryta och brösta sig över alla hundratals offentliga jobb hans stad kommer att få som styrelsemetropol i regionen? Nä, men nu blir Indelningskommittén ledsen. Inget är bestämt, det var ju faktiskt bara ett tankeexperiment! Lägg av att bråka, ordning i klassen!
Allvarligt talat, den uppseglande huggsexan om vilka städer som ska få vilka regionala karameller i innovationen "Östra Götland" lär knappast förvåna någon. Och mer kråkvinkelkivande är garanterat att vänta ju längre denna tragikomiska historia fortgår. Till vilken nytta?
Hela regionidén tycks ändå krångligt feltänkt, onödig och kemiskt fri från folklig förankring. Oavsett etiketten landsting eller region har denna organisatoriska skvader till mellannivå alltid haft något anonymt och artificiellt över sig. Dess viktigaste ansvar, sjukvården, borde redan för länge sedan varit en nationell angelägenhet utan dagens uppenbart icke-rationella, svårartat kostnadsdrivande och för medborgarna ojämlikt fungerande reviruppdelning.
Det tycks även mer än lovligt tokigt att Östergötland skulle låsas till Småland, när framtiden ligger i ett fortsatt närmande till det heta tillväxtnavet i Stockholm och Mälardalen. Skicka hem kartritarna och låt Indelningskommittén insomna i frid. Kommuner borde flexibelt kunna samarbeta där så behövs, och samspela med staten där så behövs, i övrigt punkt.