Jag hade kunnat göra vad som helst om det bara handlade om att tjäna pengar, men det är inte det som kommer att göra mig lycklig.
Entreprenören och ingenjören Joel Glemnes ord fick mig att haja till när vi sågs i måndags.
Det skiljer 20 år mellan mig och Joel, jag är 48 och han 28, och aldrig kändes skillnaden mellan generationerna så tydlig som när han talade om sina drivkrafter.
Jag har tillbringat mitt liv med mor- och farföräldrar födda på 1900-talet, föräldrar födda på 30-talet och vänner och arbetskamrater födda på 40-, 50-, 60- och 70-talet.
Drivkraften för majoriteten av dessa generationer har varit mat på bordet, trygg försörjning, ett bra boende och en skaplig bil. Fullt naturligt med tanke vad de äldsta av dessa generationer upplevde första halvan av 1900-talet. Har man inte mat för dagen, och bor man trångt, så ligger fokus givetvis på att tjäna pengar så att man kan äta och bo bättre.
Nu kommer nya generationer, 80-, 90- och 00-talister, som vuxit upp med längre distans till fattigdom, som mest har sett och hört om det Sverige som upplevt sina bästa ekonomiska tider någonsin.
Vilka drivkrafter skapar det? Det var det Joel Glemne, en av grundarna till Skira, en nystartad handelsplats för spannmål, talade om när vi sågs för kommande veckas Onsdagsintervju.
Jag frågade "Varför väljer du att starta ett nytt bolag, med allt vad det innebär i tajt ekonomi, när du skulle kunna vara välavlönad ingenjör på ett storföretag?" och Joel svarade:
– Jag har en bakgrund där jag aldrig behövt kämpa i hela mitt liv. Min familj har verkligen inte varit rika med svenska mått mätt, men mina föräldrar har varit snälla, drogfria, pushande och jag har gått i skola där jag fått mat varje dag. Jag har aldrig upplevt brist och därmed tillhör jag den promille av mänskligheten som har varit mest privilegierad genom alla tider. Sånt driver ett beteende.
– Min farfar berättade att han vägde 55 kilo när han gifte sig för att han inte hade nån mat att ställa på bordet. Det är klart att det har påverkat min far och hans drivkrafter. Om du en gång upplevt brist så glömmer du det nog aldrig. Så visst hade jag kunnat göra vad som helst om det bara handlade om att tjäna pengar, men det är inte det som kommer att göra mig lycklig.
Överallt jag kommer i Östergötlands näringsliv så berättas det för mig om de yngre generationernas frågor och prioriteringar. Hur de på anställningsintervjuerna frågar "Hur jobbar ni med hållbarhet?" och "Vad har ni för värdeord?" i stället för "Vad får jag i lön?" och "Vad har ni för personalförmåner?".
Det har blivit en framgångsfaktor för alla verksamheter att låta generationerna lära av varandra.
Den gamla hierarkin, där äldst var högst skattad utifrån kunskap och erfarenhet, har fallit och ska en organisation lyckas idag så måste den lyfta in de yngre generationernas kunnande och värderingar.
Många företag har insett detta och infört omvända mentorskap, där yngre medarbetare blir mentorer för äldre. Fullständigt otänkbart för bara 10-20 år sedan och hade någon föreslagit det för 30-40 år sedan hade den troligen blivit idiotförklarad.
För några veckor sedan skrev vi om ett omvänt mentorskap på Saab support and services. Chefen Michael Olofsson sa att hans yngre mentorer Emma Sander, 27, och Timmy Svensson, 30 har ökat hans förståelse för de unga generationernas drivkrafter.
Emma sa i reportaget:
– Saab är väldigt bra på att tala om vad som ska göras men inte så bra på att säga varför. Den frågan har jag lyft och nu blivit lyssnad på. Det känns bra.
Som tonårsförälder praktiserar jag omvänt mentorskap varje dag. Aldrig har de unga haft så stort inflytande på familjers konsumtionsbeteende, aldrig har de granskat föräldrarnas hållbarhetstänk så hårt, som idag. När barnen i familjen handlar sina kläder på second hand, för att klädindustrin påverkar klimatet så kraftigt, så påverkar det självklart även de vuxnas konsumtion.
För att inte tala om de ungas inflytande på familjens mat- och resebeteende. Att vara tonårsförälder idag är att vara under konstant hållbarhetsgranskning och har vi en pepparkaka som innehåller palmolja gäller det att trycka i sig den när ingen tonåring ser. Vår familj är inte ensam, i en undersökning från Ungdomsbarometern i våras uppgav 2 av 3 i åldern 15-24 år att de påverkar familjens konsumtionsvanor.
Med den generationen näst på tur ut i arbetslivet gör företagen klokt i att rusta sig med att lära sig vad som driver den.