Bäst i test, igen: Universitetssjukhuset i Linköping. Jag är inte förvånad. Mina tankar går till bland andra Vera och Manuel på onkologen, och till personalen på den specialiserade rehabiliteringen. Sanna hjältar i vardagen. Värda sin vikt i guld. Så här skrev Frugan på Facebook hösten 2014: "Tack vare den helt underbara personalen (samma personer varje gång) blev det nästan trevligt att komma till strålningen varenda dag." Apropå Vera, Manuel & Co. Att döma av reaktionerna är det många som delar hennes uppfattning. Universitetssjukhusen i storstäderna väger lätt mot US i Linköping i fråga om kvalitet, tillgänglighet med mera. Hösten 2014 prisades teamarbetet på akuten av Vårdförbundet. Jag saxar ur motiveringen: " Det strukturerade teamarbetet har visat att det går att öka kvaliteten, minska väntetiderna, förbättra arbetsmiljön, öka kompetensen, förbättra kontinuiteten och öka produktiviteten när professionerna tillsammans organiserar sig för att uppnå en effektiv vårdkedja."
Extra intressant: Att ta del av reaktionerna från folk som tidigare sällan eller aldrig haft med US att göra. Ett betyg återkommer (nästan) alltid: "Vilken fantastisk personal!"
Det mesta av sjukvårdens kostnader pröjsar vi gemensamt, via landstingsskatten. Modellen är robust och uthålligt stabil, åtminstone i jämförelse med alternativet, en privat välfärdsmarknad som finansieras med hjälp av privata försäkringar, och äger en rättvisedimension som tilltalar åtminstone mig. Just därför vill jag att landstinget, eller Region Östergötland eller va det heter numera, informerar oss om vårdens verkliga kostnader. Då blir det tydligt vad vi får för skattepengarna. Höftledsoperation: 85 000 kronor. Förlossning utan komplikationer: 25 000 kronor. Ett besök på vårdcentralen: 3 000 kronor. Osv. Leve den skattefinansierade sjuk– & hälsovården – som nu senast åstadkommer en omtumlande om– & tillbyggnad av US. Investeringen går loss på fyra miljarder kronor.
Jag föddes 1950. Då avlönade landstinget i Östergötland ett 60–tal läkare och ungefär 200 sjuksköterskor. I dag: 1 500 läkare och drygt 3 650 sjuksyrror. Jag vet: Det mesta av den lokalt förankrade sjukvården fixades av provinsialläkarna. Så här i efterhand fattar jag inte hur de orkade och hann med. Det handlade i praktiken om dygnetruntjour året runt. Minns fortfarande hur doktorn kom inklivande genom dörrn med den bruna väskan i hand. Just det. Doktorn kom hem till folk.
Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget föll i riksdagen. Alliansen och SD röstade emot. Sa nej till ytterligare drygt 90 miljoner kronor (och därmed fler anställda) till sjukvården i Östergötland. Bara att hoppas att regeringen kan reparera skadan i samband med kompletteringspropositionen i vår. Annars riskerar mycket av förnyelsearbetet på US att gå i stå.
Torbjörn Gustavsson är S–krönikör torbjorn.gustavsson@corren.se