På Roland Garros besegrar Sven Davidson amerikanen Herbie Flam med setsiffrorna 6-3, 6-4, 6-4. Det är tredje gången gillt för boråsaren. Både 1955 och 1956 är han i finalen, men tvingas ge sig för övermakten.
Nu är det dock äntligen Davidsons tur att få triumfera på ”djävulens röda grus” i Paris. Därmed blir han den första svenska Grand Slam-vinnaren någonsin i singel.
Ett par veckor senare når han semifinalen i Wimbledon och rankas detta år som trea i världen. 1958 slår Davidson till igen. Med Ulf Schmidt vinner han ytterligare en Grand Slam-titel när de bägge blågula tennismusketörerna går segrande ur Wimbledons dubbelfinal.
Innan epoken Björn Borg var Sven Davidson (1928-2008) vår odiskutabelt största stjärna. Fast betalt efter förtjänst fick han aldrig. Parissegern gav honom egentligen bara äran och en ståtlig pokal (brukligt var istället en bunt sedlar under bordet, fransmännen smusslade till Davidson en summa motsvarande ungefär 16 000 kronor - i dagens penningvärde). Tennisens redan då förlegade gentlemannaideal stipulerade att endast ”amatörer” fick delta i de officiella turneringarna. Proffsen stängdes ute och spelade i egna tävlingar.
Att idrotta för pengar ansågs ofint, särskilt i det puritanska Sverige - vilket naturligtvis begränsade möjligheterna att rekrytera talanger som kunde satsa fullt ut. Stämningsläget skildrades i Rekord-Magasinet hösten 1957: ”I länder som Australien, Amerika och England är det lättare därför att man på tennis utan skrymteri, ser ett yrke som dans eller teater. Men i Sverige måste den, som söker världsklass i tennis, bryta igenom ett starkt konventionellt motstånd i hela sin sociala krets, som ogillar honom för att ’han kastar bort sina bästa år’.”
Davidson lyckades senare bidra till att den kvävande amatörregeln slopades. Stilenligt blev Paris 1968 den första Grand Slam-turneringen som öppnades för proffsen. Själv övergav Davidson Sverige för Kalifornien. Som han förklarade 2002: ”Jag blir galen när jag kommer hem och lyssnar på Aktuellt och andra vänstervridna nyhetsprogram. Det i svenska ögon förkättrade USA är faktiskt ett bra land att bo i”.