”Bara själva införandet att höga skatter är en begränsning av människans frihet”, menade den republikanske senatorn Barry Goldwater. Varför hör vi aldrig etablerade politiker säga sådant i Sverige? För Goldwater var skatt en moralisk fråga. Så icke för den svenska politiska klassen, som enögt betraktar skatteuttaget ur instrumentell synvinkel.
För dem handlar det uteslutande om att maximera socialstatens intäkter på effektivaste sätt. Vanliga medborgare tvingas totalt betala närmare 70 procent i skatt på sina arbetsinsatser till den politiskbyråkratiska sektorn, som därmed gjort de flesta svenskar helt beroende av den offentliga maktens välvilja.
De frihetliga och moraliska aspekterna av detta intresserar sällan partierna.
Men tankesmedjan Timbro har nu publicerat tre utmärkta essäer i ämnet, som förhoppningsvis kan väcka diskussionen.
I sitt bidrag sätter Peter Santesson, analyschef vid Demoskop, fingret på ett avgörande problem med dagens skattepolitik: ”Stora skatteuttag riskerar att ske genom komplexa system med låg transparens och rikliga undantag. Komplexa system kan både möjliggöra och stimulera till skatteflykt, och föda cynism och ömsesidig misstro”.
Maria Rankka, vd för Stockholms handelskammare, frågar i sin essä: ”Går det att reformera skattesystemet på ett vis som stödjer välfärden men som samtidigt skänker medborgarna mer frihet och egenmakt? Utmaningen borde välkomnas från både höger och vänster. I politikens mittfåra, där de flesta partierna i dag rör sig, borde höga skatter inte äga något egenvärde”.
Martin Borgs, tidigare Slöseriombudsman, föreslår en dylik skattereform baserad på fem principer: ”1. Staten tar bara ut skatt för sådant som det allmänna bevisligen kan ansvara för bättre än medborgaren. 2. Staten tar inte ut mer skatt än nödvändigt för att uppnå detta. 3. Staten tar ut skatterna på ett för medborgaren synligt sätt. 4. Staten granskar och redovisar hur skatterna används. 5. Staten straffar misshushållning med skatter lika hårt som underlåtenhet från medborgarens sida att betala in skatt”.
Har vi någon potentiell svensk Goldwater som känner sig manad att göra verkstad av idéerna?