Så här sa Ann–Cathrine Hjerdt (M), borgmästare i Linköping, i Corren 3 oktober: ”Förr i tiden hade man poliser som besökte skolorna och gick runt i klasserna. Det har vi inte i dag.”
I Vadstena finns dom. Poliserna som besöker skolorna. Inte bara då och då utan regelbundet, enligt ett uppgjort schema. Därför vistades Dennis Johansson två timmar på Petrus Magniskolan, högstadiet, i går. Är det inte Dennis som är där är det Åke Landberg. Varje måndag, hela låsåret.
– Vi finns där, snackar med elever, umgås, och bäst av allt – vi väcker ingen uppmärksamhet, säger Dennis Johansson.
Den här krönikan föds i samma stund som Lars-Gunnar Karlsson, rektor vid Katarinaskolan, mejlar mig ett dokument som heter ”Plan för polismedverkan i skolorna i Vadstena kommun hösten 2013.” Jag faller pladask. Så här ska det se ut! Bäst av allt: Planen är inte en engångsföreteelse. Så här arbetar skolan och närpolisen i Vadstena sedan länge.
– Jag började som närpolis i Vadstena för 6,5 år sedan, och redan då fanns samarbetet, som vi utvecklat och fördjupat.
Lars–Gunnar Karlsson, rektorn, är eld och lågor: ”Dennis och Åke gör ett fantastiskt arbete, de är goda förebilder och eleverna respekterar dem verkligen.”
De samverkansavtal som regering och riksdag vill att kommuner och plismyndighet ska upprätta resulterar alltför ofta i pliktskyldiga överenskommelser. Det är ingen övedrift att beskriva Vadstenamodellen som ett föredöme.
– Kontinuiteten är viktigast, säger Dennis Johansson.
– Modellen bygger på att eleverna lär känna Åke och mig, att vi finns där i deras vardag.
På (minst) en punkt agerar närpoliserna i Vadstena tvärtemot givna direktiv:
– Vi ska inte arbeta med fritids, förskola och lågstadiet, men så gör vi. Lite motsträvig måste man vara, oavsett vad länspolismästaren säger.
Dennis berättar om lågstadieeleven i Rogslösa: ”Han kom fram och sa att han tidigare varit rädd för polisen, nu var han inte det längre.”
– Det förebyggande arbetet bland unga är närpolisens viktigaste uppgift.
Att polisens närvaro inte är självklar märker närpoliserna när de besöker Vadstenagymnasiet vid läsårets början: ”Eleverna från Vadstena nickar och hejar, men eleverna utifrån är reserverade.”
Dennis plockar fram statistik. Vadstena noteras för den lägsta ungdomskriminaliteten i länet 2012. ”Kanske ett kvitto på att den här modellen faktiskt fungerar.”
Absolut. Läge för Ann–Cathrine Hjerdt att göra ett studiebesök?