Kanske inte drömtypen att bjuda in till kräftskivan, men oundgänglig för att marknaderna ska fungera. Tyvärr tycks han inte finnas bland oss i samma utsträckning längre. Annars skulle möjligen den globala finanskraschen 2009 kunnat undvikas, eller åtminstone fått en mindre katastrofal omfattning. Varför kunde inte revisorerna varnat? De stod ju i första ledet med uppgiften att utöva kontroll över bolagens räkenskaper!
Det undrade efteråt EU-kommissionären Michel Barnier, som ansvarar för unionens inre marknad. Han menar att maktkoncentrationen inom revisorsbranschen lett till oroande systemrisker. Ett osunt oligopol är idag förhärskande, där fyra internationella revisorsjättar - KPMG, Ernst & Young, Deloitte och PWC - dominerar. "The big four" kontrollerar 70 procent av den europeiska marknaden och har 90 procent av de svenska börsbolagen som kunder.
Den traditionella revisorn har transformerats till en oljig försäljare av konsulttjänster och diverse kreativa helhetslösningar åt företagen; det handlar om upplägg innefattande juridik, skatter, IT, etc. Sånt ger mycket mer klirr i kassan än att bara granska redovisningar. Vilket dessvärre ibland gör att vaksamheten och yrkesetiken lämnar en del övrigt att önska, något som inte minst SvD:s uppmärksammande reportageserie om revisorsbranschen för några år sedan avslöjande.
Slå larm vid tveksamheter? Eller se genom fingrarna? Om det senare alternativet tycks lönsammare kan frestelsen vara nära. Konstigt att revisorsjättarna anklagats för kortsiktigt vinsttänkande, kvalitetsbrister, slapphet och arrogans? Det är just såna symptom som utmärker en oligopolmarknads feta katter.
Ta PWC, som inte precis stärkt sitt professionella rykte genom redovisningsskandalen i Stora Enso (där även Deloitte figurerar), rollen i Telia Soneras solkiga affärer på den euroatiska marknaden, miljardstämningen från norska Troms Kraft för felaktigheter och försummelser, skadeståndet på många hundratals miljoner kronor som PWC tvingades betala till IT-bolaget Prosolivas konkursbo. Till detta kommer PWC:s olycksaliga affärsmäkleri åt Åtvidabergs kommuns räkning, som Corren berättade om i fredags.
PWC anlitades 2008 för att finna en köpare av kommunägda Industribyggen AB, varvid kommunen fick en ökänd skojare på halsen. Lokalpolitikerna hävde affären och åkte på en miljonsmäll i förlikning för avtalsbrottet. Kommunen krävde sedan dessa miljoner i ersättning av PWC för dåligt jobb. Men PWC vägrade erkänna något ansvar och hävdar att det aldrig krävts att köparen till Industribyggen måste ha varit seriös!
Nu har den segdragna tvisten avslutats med att kommunen kapitulerat. Rättsprocessen kan bli dyr, bättre att ta förlusten på dryga fem miljoner kronor. Lokalpolitikerna tvår uppgivet sina händer inför väljarna och tycker att PWC ska skämmas. Men revisorsjätten har inga skrupler mot att lämna en liten landsortskommun i sticket. Förlorarna är skattebetalarna i Åtvidaberg som får sitta med notan.
Vad ska man säga? En sak är i vilket fall säker: ur led är tiden när revisorsbranschen börjar få drag av en samling begagnade bilhandlare.