Svenskarnas bolåneskulder fortsätter att öka. Det har de gjort varje år i över ett decennium, med ett undantag: krisåret 2008. Bolånetaket på 85 procent som Finansinspektionen införde på hösten 2010 har inte avskräckt nya låntagare. Hushållen har lån på mer än en och en halv gång årsinkomsten.
Lägg dessutom till att viljan att amortera sjunker. Det konstaterade Boverket i en rapport från slutet av oktober. Inte någon gång sedan 1995 har amorteringarna överstigit uttaget av nya lån. Skuldberget fortsätter växa. En del låntagare vill hellre använda pengar till konsumtion än att betala av sina skulder. Andra har helt enkelt så stora lån att det inte finns något utrymme för att amortera.
Detta är allvarligt eftersom Sverige sakta är på väg in i en lågkonjunktur. Högt belånade personer som förlorar jobbet eller tvingas ta ett jobb med lägre inkomst kommer att påverkas allvarligt. Då lågkonjunkturen med stor sannolikhet också innebär prisfall på bostäder kommer inte heller försäljning med förlust att framstå som ett lockande alternativ.
Intressenterna som anmäler sig med lösningsförslag är många. Något som flera siktar in sig på är ränteavdraget - rätten att dra av 30 procent av sina ränteutgifter mot en annan inkomst. Såväl SSU:s ordförande Gabriel Wikström, folkpartiets ekonomisk-politiska talesperson Carl B Hamilton som Fredrik Schulte, moderat riksdagsmannen i skatte- och finansutskottet, har föreslagit det.
Minskat eller avskaffat ränteavdrag skulle leda till ett mera försiktigt belånande. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det bra. Problemet är bara att det som är bra för samhällsekonomin kan vara en katastrof för hushållen. Försvinner ränteavdraget skulle det omkullkasta de ekonomiska kalkylerna för hundratusentals svenska familjer.
Det manar till försiktighet hos ansvariga politiker. Annars kan problemets lösning bli värre än problemet självt.