Sedan två veckor har jag ett nytt jobb. Numera som grundare av en nyfödd tankesmedja som heter Reforminstitutet. Där skall nya idéer kläckas, perspektiven i debatten vidgas och gränser tänjas. Det nya Reforminstitutet skall uppmärksamma innovativa lösningar på Sveriges utmaningar. Möjliga reformförslag skall mejslas ut som för Sverige framåt i en tid av snabb teknisk utveckling och globalisering. Reformförslagen skall vara evidensbaserade och förankrade i relevant vetenskap.
När jag tillträdde som chefekonom på Svenskt Näringsliv för 11 år sedan hade IT-bubblan precis spruckit. Arbetslösheten växte, men doldes i skenande sjuktal. Sverige blev landet med världens friskaste, men mest sjukskrivna folk. Länge ansågs det tabu att antyda att det var något konstigt med detta. De flesta var ju utbrända. Till en början var det få som vågade säga emot. Sjukfrånvaro är inte längre Sveriges främsta akilleshäl. Men ungdomsarbetslöshet, missmatchning på arbetsmarknaden, skrala utbildningsresultat och ett havererat bostadsbyggande är några av utmaningarna. Samtidigt har politiken blivit allt mer försiktig. Det är inne att lyssna, att göra utspel av småsatsningar, och att vänta på att de andra politiska partierna skall göra bort sig.
Reforminstitutets första insats var att visa att det i Sverige också finns en hel del sociala problem som inte beror på invandring, inte minst på mindre och mellanstora orter i inlandet. Detta är egentligen en självklarhet, men provocerade ändå dem som ser allt genom invandringsdebattens skygglappar. Det viktiga är emellertid att Reforminstitutet också lanserade konkreta förslag som alternativ till dagens misslyckade integrations- och regionalpolitik. Kontrasterna mellan exempelvis Grekland och Schweiz illustrerar väl hur olika det kan gå för länder som är olika duktiga på att anamma effektiva, innovationsfrämjande och inkluderande samhällsinstitutioner. Sverige har bättre fungerande institutioner än många länder. Trots detta finns det gott om utmaningar som speglar brister i samhällsorganisation. Välfärdssystemens problem är bara ett exempel.
Världen står inför en ännu snabbare teknikutveckling och globalisering än vad som redan skett. Självkörande bilar, distanssjukvård eller ny klimatteknik är bara några exempel på förändringar som kräver andra lagar och regler. Framåtblickande reformer kan stimulera till en snabbare och bättre utveckling. För att kläcka reformidéer räcker det inte att vara en idéspruta. Reformerna måste fungera också. Därför är det viktigt att ha koll på vad som blivit en framgång i andra länder, och vad forskningen säger. Reforminstitutet skall därför också vara en kunskapsbas för de vetenskapliga beläggen för olika reformers framgångar. Under tiden vill jag be alla som gruvar på en viktig samhällsförbättring: Läs gärna på vår hemsida eller maila till mig på stefan.folster@reforminstitutet.se Tack!