Justitieombudsmannen har sagt nej, lagstiftningen möjliggör inte att rektorn utestänger ett eller flera partier enbart på grund av dess åsikter. Enda sättet för rektor att säga ja till vissa och nej till andra är om ett besök kommer att leda till att ordningen inte går att upprätthålla på skolan. Det ska, enligt JO, finnas ”klart påvisbara” skäl. Skolverket menar att det därför är upp till rektorn att i varje enskilt fall avgöra om det dessa skäl finns.
Det är inget lätt beslut, tillstår Skolverket. Som stöd har rektorn att elever och skolpersonal ska känna sig trygga, får en partiföreträdare någon att känna annat är skolledningen skyldig att ingripa. Genom att avbryta och avvisa, och tillkalla polis om så krävs. Skolverket skriver på sin hemsida: ”Nazismen är en våldsideologi som går helt på tvärs med skolans värdegrund”. Sant. Sedan börjar det svaja: ”Samtidigt har vi alla en grundlag att förhålla oss till. Ska det bli möjligt för skolor att utesluta ett politiskt parti enbart med hänvisning till dess ideologi krävs att riksdagen ändrar lagen.”
Grundlagen (yttrandefrihet) ställs mot skolans grundläggande värderingar och tveksamheter uppstår. För att skydda sina medlemmar rekommenderar Lärarförbundet nu att rektorer nekar alla partier tillträde till skolan. Ordförande Eva-Lis Sirén skriver på DN Debatt (27/5) att ”lärare och skolledare ska inte behöva slå knut på sig själva för att behålla sitt civilkurage utan att bryta mot lagen”. Hon får medhåll av Stefan Löfven (S) och Ibrahim Baylan (S), utbildningspolitisk talesperson, som i en debattartikel i Aftonbladet (20/5) konstaterar att skolor självklart ska kunna bjuda in till debatt utan att för den sakens skull vara skyldiga att bjuda in antidemokrater.
Både Lärarförbundet och Socialdemokraterna har naturligtvis rätt. En rektor ska både kunna och krävas ta ansvaret att säga nej till antidemokratiska och främlingsfientliga krafter. Men att ropa på ändring av lagen, som både facket och S gör, är en krånglig och långsam väg som lätt leder ut på villovägar. Vi ska inte tumma på yttrandefriheten.
Frågan är dessutom om det behövs. Sirén och Löfven/Baylan tycks redan sitta på svaret. Skolan är inte en offentlig plats. Med andra ord måste inte vem som helst släppas in i skolan för att få uttrycka sina åsikter – särskilt inte om den bryter mot skolans värdegrund. Sådant tillåts inte på någon annan arbetsplats. Och rektors främsta ansvar är elevers och lärares väl och ve i skolan.
I stället för att ropa på lagändringar borde politiker och fack visa rektorer tillit och stöttning, så att de får råg i ryggen att stå upp för sin skola. Rektors magkänsla, rektors beslut. Risken för en JO-anmälan borde vara värd att ta, kanske till och med välkommen, om alternativet är att släppa in mörka krafter i skolkorridoren.