Krisen i Spanien blir djupare och djupare. Nu håller landet på att slitits sönder av en allt mer högljudd regionalism.
I torsdags presenterade Spaniens premiärminister Mariano Rajoy statsbudgeten för 2013. En kombination av skattehöjningar och nedskärningar ska få landet på fötter. Under förra veckan var gatorna och torgen runt omkring parlamentsbyggnaden i Madrid belägrat av människor som protesterade mot regeringens hantering av den ekonomiska krisen. Men Spaniens största problem finns inte bland demonstranterna i Madrid utan i landets 17 regioner.
Katalonien i nordöst är den rikaste regionen och nettobetalare till landets regionala transfereringssystem. Eftersom Katalonien numera också dras med stora skulder har viljan att betala minskat samtidigt som missämjan med Madrid ökat. Den 11 september förvandlades firandet av den katalanska nationaldagen i Barcelona till en pro-separatistisk massdemonstration. Den regionala presidenten har hotat centralregeringen med folkomröstning om utträde ur Spanien.
Även om regionalismen har en lång historia i Spanien så är det inte svårt att se hur deltagande i en dysfunktionell valutasamverkan har eldat på problemen. I krisens spår blir folk noggrannare att se om sitt hus och egna problem förläggs gärna någon annanstans. EU-samarbetet och euron har lett fram till precis det som var tänkt att motverka: kaos och splittring. Den spanska sjukan är ett tecken på det. Det europeiska samarbetet måste byggas om.