I veckan kom domen mot den så kallade tunnelbanerånaren. En dom som är upprörande låg.
Den dömda mannen fångades på film av bevakningskameror i Stockholms tunnelbana i september då han bestal flera kraftigt berusade män. Speciellt ett fall etsar sig extra tydligt fast. Det rör sig förstås om den man som avsvimmad ramlar ner på spåret. Tunnelbanerånaren hoppar efter, men inte för att hjälpa honom utan för att tömma hans fickor på värdesaker.
Tack vare att flera stora tidningar tidigt gick ut med bilder från bevakningskamerorna kunde polisen snabbt gripa mannen. Nu har han alltså fått sin dom: 1,5 års fängelse och fem års utvisning ur landet.
Ursäkta, men vad är det frågan om? För grov stöld, vilket det här handlar om, kan rätten döma till sex års fängelse. Mildast möjliga dom är sex månader. Tingsrätten lägger sig alltså i sin bedömning mycket nära minimistraffet trots att man bland annat ska ta brottslingens "hänsynslöshet" i beaktande. Vad kan vara mer hänsynslöst än att lämna någon avsvimmad på ett tunnelbanespår? Straffet är pinsamt lågt. Om villkorlig frigivning kommer på fråga kan tunnelbanerånaren vara ute ur fängelset redan om ett år.
Det om det låga straffet. Utvisningen är också besynnerlig. Eftersom den börjar gälla direkt och inte när vederbörande släpps fri är han välkommen tillbaka till Sverige 2017. Det enda rimliga är förstås att en person som gjort sig skyldig till ett brott av denna art aldrig mer är välkommen till Sverige.
Tyvärr är det här bara ännu ett exempel på Sveriges barnsligt låga brottspåföljder. Det måste bli ändring på det.