Nu är det snart dags...

Skolpolitiken som ideologisk bulldozer. Har vi verkligen råd med alliansen i fyra år till?

Linköping2014-09-12 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

SCB meddelar: Sysselsättningen ökade med 97 000 personer från augusti 2013 till i idag. Alliansens ministrar slår sig för bröstet: "Det är vår förtjänst – arbetslinjen regerar, halleluja!" Sista året med ministären Persson skrevs motsvarande ökning till 146 000. Arbetslösheten var lägre då än i dag. "Massarbetslöshet!" gapade Reinfeldt, Borg & Olofsson. I dag tillämpar alliansen den absurt halsbytande principen att eftersom Maktens män & kvinnor inte nämner arbetslösheten vid ord så existerar den inte. Hokuspokus, simsalabim.

Minnet är kort. Det drar alliansen och dess penningstarka undsättningsstyrkor i media och näringslivet nytta av. Så korrigeras verkligheten och anpassas till marknadsliberalismens dogmer. Se på skolan: Vi itutas att skolan låg i dödsryckningar och andades med respirator när Björklund tog vid. Fakta är att eleverna hävdade sig utmärkt väl i internationella prov fram till kris– och saneringsåren på 90–talet. Alliansen har förvandlat skolan till ideologisk experimentverkstad. Utformningen av den fria etableringsrätten är inte bara unik. Den är extrem. Så slås den sammanhållna enhetsskolan, den som tillämpade principen om allsidig social sammansättning, i spillror. Klasspolitik, alltså. 23 procent av de lågutbildades barn lämnar grundskolan utan godkända betyg – samtidigt som mer välsituerade familjer gödslas med läxrut och andra skattefinansierade subventioner.

Skolpolitiken som ideologisk bulldozer. Det vi ser är bara början. Mycket av högerns brutalt aggressiva systemskifte är redan genomfört. Fyra år till med alliansen och vi kan bara ana konturerna av den sammanhållna och rättvist omfördelande modell som bygger på gemensam skattefinansiering.

Hiskligt dyra, skattesubventionerade jobb inom restaurangsektorn. Sex miljarder kronor i famnen på Fas 3–företagen. På samma gång som anställda inom till exempel vården knäar under ökad arbetsbelastning. Politik är att välja. Alliansen gör sitt val. Antalet platser i äldreboendet har minskat med 13 500 sedan 2006. Drygt 100 000 personer, kvinnor mest, tvingas avstå från att arbeta för att vårda anhöriga. Alla fattar vad det betyder för kvinnornas pension.

Alliansens skrytbygge skjuts i sank. I går meddelades att antalet långtidssjukskrivna är fler än innan regeringen skruvade åt sjukreglerna. 86 000 personer har kastats ut från sjukförsäkringen. Att andelen fattiga bland sjuka och arbetslösa ökade från 10 procent 2004 till 30 procent 2012 rör inte alliansen i ryggen. Uppgiften är bara en bekräftelse på att den svidande piskrappspolitiken funkar.

Intressant: Hur delar av borgerligheten demonstrerar sin allt annat än diskreta charm och hånar Stefan Löfven för hans arbetarbakgrund. Sånt gör mig förbannad. Därför vet jag hur jag röstar på söndag.

Torbjörn Gustavsson är bygdeskribent & S–krönikör torbjorn.gustavsson@corren.se