"I Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem", säger Fredrik Reinfeldt till DN (4/4) och tar bestämt avstånd från Folkpartiets och Centerpartiets förslag om särskilda, lägre ungdomslöner.
Enligt Reinfeldt drabbar arbetslösheten bara vissa delar av befolkningen; utrikes födda, funktionshindrade och ungdomar. Han berättar om en 17-årig kille som flytt till Sverige från Afghanistan och som med sin utbildning på 1-1,5 år ska konkurrera på en arbetsmarknad där alla förutsätts ha minst 12-13 års utbildning.
"Vi kommer att behöva jobb som är lite mindre kvalificerade för grupper som inte har levt de perfekta liven eller inte pratar den perfekta svenskan eller som kommit från andra länder", säger Reinfeldt.
Reinfeldt har rätt i att det behövs mindre kvalificerade jobb om personer med bara 1-1,5 års utbildning ska kunna få arbete. Det gäller också de svenska ungdomar som inte klarar av gymnasiet och grundskolan. Där har alliansregeringen en poäng jämfört med S som tror att om man bara raderar ut de lågkvalificerade jobben så förvandlas plötsligt befolkningen till en homogen grupp med minst gymnasieexamen.
Men Reinfeldt är naiv om han tror att arbetsgivarna glatt ska anställa dessa outbildade grupper till de lägstalöner som finns i dag. Dagens lägstalöner, som Kommunals cirka 16 000/mån, förutsätter att den anställda personen har gymnasieutbildning. Ska arbetsgivarna anställa personer med avbruten grundskola eller 1 års utbildning från Afghanistan måste deras ingångslön rimligen vara lägre. Att anställa personal är inte välgörenhet, det är att betala för produktivitet. Höga lägstalöner stänger ute lågproduktiva och outbildade från arbetsmarknaden.