Bankrånet, skottlossningarna och polismorden blev trauman för alla inblandade och tragedier för anhöriga och vänner till de mördade poliserna. Men händelserna fick dessutom konsekvenser som berör alla människor i Sverige.
Polisens arbete förändrades. Som en konsekvens av Malexandermorden utarbetades utbildningspaketet Bastaktik, som alla poliser i Sverige måste genomgå. Det ska ge poliserna en mental förberedelse på grovt våld och göra att de tänker efter före eventuella ingripanden. Dessutom har polisen i alla län numera en kommunikationscentral som ska föra ut viktig information direkt. Aldrig mer ska poliser sväva i ovisshet om att rånarna de jagar redan har öppnat eld mot andra poliser.
Det juridiska begreppet "gemensamt och i samförstånd" etablerades. Några år före Malexandermorden friades två män från ett mord i Lindome. Någon av männen måste ha begått mordet, men eftersom de skyllde på varandra friades båda två. Det väckte stor debatt. Efter Malexandermorden dömdes Tony Olsson, Jackie Arklöv och Andreas Axelsson alla tre för mord. De ansågs ha utfört morden "gemensamt och i samförstånd", och det är ett begrepp som sedan har återkommit i andra domar.
De anhöriga fick komma till tals i rättegången, och blev därmed mycket uppmärksammade i medierna. När den mördade polisen Olle Boréns sambo talade under rättegången var det en helt ny företeelse i Sverige. Många medier återgav talet ordagrant. Några statsvetare var upprörda och menade att uppmärksamheten kring de anhöriga var ett motbjudande hot mot rättsstaten. I dag är vi vana vid att anhöriga talar fritt både i rättssal och med medier.
Kriminalvården förändrades. Eftersom Tony Olsson hade permission när han begick brotten stramades reglerna upp. Riskbedömningen skärptes, och antalet beviljade permissioner minskade.
Delar av kulturvärlden tvingades att rannsaka sig själv. Tony Olsson och Andreas Axelsson var engagerade i Lars Noréns uppsättning "Sju tre". Pjäsen byggde på några interners egna berättelser, och kritiserades redan innan Malexandermorden för att Olsson och de andra gjorde antisemitiska uttalanden från scenen. Efter morden diskuterade kultur-Sverige om Tony Olssons omnipotenta självbild förstärktes av projektet, och om det bidrog till brotten.
Sverige förändrades alltså. Olika delar av samhället blev mer riskmedvetna och mindre naiva. Vissa jurister varnar för att användningen av "gemensamt och i samförstånd" - även om den var rimlig i Malexanderfallet - blivit alltför vanlig i andra sammanhang. Anhöriga hindras inte längre från att säga vad de känner, men kan å andra sidan känna sig pressade att framträda i medier.
Nog förlorade Sverige på flera sätt oskulden i och med Malexandermorden.