Häromdagen diskuterade jag fröer och sådd med en vän, med illgröna fingrar. Vi kom in på blomkål. Hon hade försökt för länge sedan, men när hon skulle tillaga den färdigväxta grönsaken slingrade sig en fet larv upp genom den mulliga, bulliga ytan. Och när min vän bröt sönder kålen fann hon många, många, små vita ägg inuti. Inte så aptitligt. Jag sade, att jag hört att blomkål är lika svårodlad som den är vacker – just på grund av att den lätt angrips av insekter. Min ekogröna vän konstaterade torrt att det kanske finns en orsak till att blomkål besprutas...
Kanske det, ja. Kanske finns det en orsak till att andra grönsaker och frukter också får en dusch kemikalier över sig – nämligen för att vi ska kunna äta dem? Förra veckan kom larmrapporten från Naturskyddsföreningen att nio av tio frukter i en ”vanlig” fruktkorg har spår av bekämpningsmedel. Rapporten baseras på Livsmedelsverkets test av 647 frukter som fann att 87 procent av dessa innehöll rester av bekämpningsmedel. ”Hormonstörande och cancerogena”, enligt Johanna Sandahl, vice ordförande på Naturskyddsföreningen (SvD 28/4).
Sådana här rapporter får stort genomslag. Föräldrar oroas för att köpa vindruvor och päron till sina barn – trots att frukt i grunden är nyttigt. Att de uppmätta halterna till allra största delen ligger under EU:s gränsvärden, lyfter inte Naturskyddsföreningen fram som så intressant. Hellre måla fan i svartvitt på väggen! All besprutning är farlig besprutning! Nej. Så är det inte. Och lantbrukarna som använder bekämpningsmedel gör det förstås inte för att konsumenterna ska få cancer eller hormonrubbningar. De gör det för att deras produkter inte ska angripas av skadedjur eller mögel. Och för att vi ska få chansen att äta fräscht grönt.
Det är värre att inte äta något grönt alls, än lite lagom besprutat.