Jag älskar böcker och gamla bilar. Jag läste alltid högt för ungarna när de var små. Mio min Mio, Petjka och klockan, Störta tyrannen...
Läsandets kultur, Litteraturutredningens slutbetänkande, las fram 2012. Martin Ingvar, hjärnforskaren, en av ledamöterna, sa så här om barns/ungdomars läsning: ”Sverige har gått från att vara en världsledande nation till en världsmedioker.”
Trist, men sant. Läsförmågan bland unga minskar dramatiskt, mest minskar den i Sverige och Irland. Läsandet är åter en fråga om klasstillhörighet. Därför ropas på särskilda insatser i förskolan och lågstadiet. Det är bra och nödvändigt, men samtidigt måste föräldrarna bära sin del av ansvaret, och det börjar med att vänja ungarna vid böcker från tidig ålder. Böcker finns i massor – på närmaste bibliotek.
Mötet i MaramöHärligt att skåda hur allas vår kära och högaktade alliansregering fullföljer och fördjupar vår förre landsfader och högvälborne ledare Carl Bildts rättframma ledord från 1991 – nämligen att lyfta politiken från ”det rutinartade förvaltandet till den skapande statskonstens nivå”.
Med mötet i Maramö når den skapande statskonsten sin konkreta fulländning: Först kaffe, sen korvgrillning och hissning av alliansflaggan, följt av mötets höjdpunkt: Beskedet att ett allianskonvent ska hållas valåret 2014.
Alsnö stadga, Gustav Vasas kröning – allt förbleknar vid en jämförelse med mötet i Maramö.
Till sist (om Torbjörn...):Det vimlar av Torbjörn i de isländska sagorna. Många är krigare, någon är skald, en annan är bärsärk. Torbjörn Sur fick sitt namn sedan han värjt sig med surmjölk. En krigarhövding säger att ”Ingrid är fulländad, jag säljer henne aldrig”. Samtliga krigare vid namn Torbjörn stupar i strid.
Att namnet tappar i popularitet stör mig inte alls. Tvärtom. Funderar på att kalla mig Torbjörn Sur Bärsärk.