Under det kinesiska kommunistpartiets pågående kongress har taxichaufförer instruerats att förhindra att deras passagerare rullar ned bilrutorna i vissa stadsdelar i Peking. Detta för att förhindra politiska protester i form av utdelning av flygblad eller annat material av, som det brukar heta, subversivt slag.
Det kinesiska ledarskiktets rädsla för ett fritt meningsutbyte är allra tydligast kring frågor som handlar om relationen mellan makt och rikedom i Kina. I samband med interna maktkamper får omvärlden information om den nepotism och korruption som omger partiledningens främsta företrädare, som vid avsättningen av politbyråmedlemmen Bo Xilai och hans fru Gu Kailai i våras.
Kommunistpartiet har principen att makthavare i staten måste redovisa sina och sina närmaste familjemedlemmars personliga inkomster och förmögenheter. Även om sådana uppgifter inte är offentliga, kringgås den regeln likväl genom bulvanarrangemang och genom att släktingar i flera led registreras som ägare. Att ett ledarskikts omgivningar berikar sig på grundval av sina kontakter och sina namn är ett välkänt mönster i vad som kallas för "crony capitalism" - kompiskapitalism, som brukar prägla auktoritära samhällen. Ett kinesiskt talesätt lyder: " När en man får makt, stiger även hans höns och hundar till himlen."
En genomgång i New York Times (25/10) av den snart avgående premiärministen Wen Jiabos omgivning, visade sålunda att släktingar till Wen kontrollerade tillgångar på minst 2,7 miljarder dollar, men att Wen inte har några tillgångar registrerade i sitt namn. Wen själv framhåller ofta de extremt fattiga familjeförhållanden han kommer ifrån, men genomgången visade också att hans 90-åriga mor bland annat hade en investering i ett av Kinas största företag för finansiella tjänster, som för redan fem år sedan var värd 120 miljoner dollar.
En förklaring till att de som omger partiledningens tillåts sko sig så ohämmat på den ekonomiska uppgången i Kina, är att detta också garanterar att eliten stödjer de marknadsekonomiska reformerna. Men överkänsligheten är uppenbar för alla uppgifter som återger de ekonomiska imperier och maktkonstellationer som uppstått kring partiets främsta namn.
New York Times artikel om Wen-släktens rikedomar, ledde omgående till att engelska och kinesiska Internet-sidor som rapporterade om uppgifterna blockerades av kinesiska myndigheter. Censuren drabbade även sociala medier. När nyhetsbyrån Bloomberg i somras gjorde en liknande granskning av den tillträdande partiordföranden, och förmodligen kommande presidenten, Xi Jingping, stängde myndigheterna all access till Bloombergs hemsidor.
Åtgärderna visar att det kinesiska kommunistpartiet, formellt fortfarande marxistiskt, tvärt emot rådande officiell ideologi, ser en friare marknad för idéer och tankar som farligare än en friare marknad för ekonomin.