IG för svensk skola

Det gäller att välja sina föräldrar med omsorg om man ska klara sig i den svenska skolan.

Linköping2012-05-04 02:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta eleverna har ökat kraftigt i den svenska skolan, och föräldrarnas utbildningsnivå samt invandrarbakgrund får allt större genomslag på skolresultaten. Det visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund (LR) låtit SCB göra (DN Debatt 3/5).

Genast börjar missförstånden hagla. "Det är väl bara bra om de bästa blir ännu bättre", är en vanlig reaktion. Men de bästa eleverna är sämre i dag än de var för 20 år sedan. De sämsta eleverna har dock försämrats ännu mer.

Förbjud alla former av tidig sortering och differentiering baserat på kunskapsresultat, manar Miljöpartiet. Men en likvärdig skola innebär inte att alla lär sig lika mycket. Då får vi lägga ribban efter de svagaste eleverna, och kan ge upp alla idéer om att konkurrera internationellt. Nej, en likvärdig skola är att varje elev får möjlighet att nå sin egen optimala nivå, oavsett föräldrarnas utbildning och födelseland. För att nå dit krävs undervisning i särskilda grupper för både låg- och högpresterande elever - tvärtemot MP:s idé att alla ska sitta i samma klassrum hela tiden.

LR pekar ut kommunaliseringen av skolan som orsaken bakom de växande kunskapsklyftorna, och naturligtvis blir skillnaderna stora när 290 kommuner med olika insikter och ekonomiska förutsättningar styr över skolan, jämfört med när staten gjorde det. Men det finns fler förklaringar.

Den kunskaps- och lärarfientliga pedagogik som varit högsta mode de senaste decennierna, där läraren reduceras till statist medan eleverna "söker sin egen kunskap", gynnar barn till högutbildade.

Andelen elever med invandrarbakgrund har ökat, och det är bland dessa elever de allra sämsta resultaten finns. Det är tufft för alla nyanlända elever att lära sig svenska, och utgångsläget är ännu svårare för dem som kommer från länder som saknar utbildningssystem, där både barn och vuxna är analfabeter.

Sverige lägger redan mycket pengar på skolan, så det är inte mer resurser utan smartare resursutnyttjande som krävs. Att föräldrarnas utbildningsnivå har så stor betydelse är ett underbetyg för den svenska skolan.

Läs mer om