Det är farligt att röka. Ingen borde göra det. Tobak är dåligt. Alla vet det. Ingen kan rimligen skylla på att information saknas. Vi är mer hälsomedvetna än någonsin tidigare. I det offentliga rummet är det en bedrift om man lyckas undgå tips, råd och rekommendationer för en sundare livsstil. TV och tidningar svämmar över att sådana inslag och artiklar. Den som inte regelbundet motionerar (eller åtminstone påstår sig göra det) betraktas närmast som suspekt numera. Vi lever längre, äter bättre och dricker mindre alkohol än förr. Antalet rökare minskar också stadigt. Vissa som har svårt att bryta med nikotindemonen går över till snus, vilket inte är oskadligt men ofantligt mycket bättre än cigarretter.
Men denna positiva utveckling har en mindre trevlig baksida: den tilltagande moraliserande klappjakten på avvikare från normen, den krympande acceptansen mot människor som vägrar inruta sig och följa strömmen. Utan som tar hälsoriskerna det innebär att exempelvis äta fet mat, njuta av tobak eller högaktningsfullt struntar i att plåga sig på gymmet. Eftersom de helt enkelt uppfattar det som en dimension av det goda livet. Sitt eget goda liv. Även om det kanske blir något kortare än andras. Trots allt, det är ju ändå omöjligt att leva i evighet.
Med lite ömsesidig tolerans och respekt borde det väl inte vara så mycket att snacka om. Men icke. Tendensen går åt motsatt håll i försöken att piska människor in i fållan. Statens skatteförsörjda folkhälsobyråkrater har, på fullt allvar, förslagit förbud mot att röka utomhus. Många landsting kräver att deras anställda inte ska röka under arbetsdagen. I Blekinge, Kronoberg och Jämtland har landstingen även förbjudit personalen från att snusa. Det räcker alltså inte med att sköta sitt jobb och göra det bra. Arbetsgivaren tar sig även rätten att diktera den privata livsföringen. Vad är nästa steg? Att de anställa inte får vara överviktiga och att de måste äta ordentligt med grönsaker i personalmatsalen?
llustrativt för hur vi beträtt det sluttande planet ner till hälsofascismens auktoritära träsk är fastighetsföretaget Lundbergs. I deras 7500 lägenheter i Sverige, varav knappt 180 i Linköping, måste nya hyresgäster förbinda sig att varken röka i bostaden eller utanför. Vid överträdelser kan det bli fråga om vräkning. Inte ens inom hemmets fyra väggar ska någon gå fri. Utvecklingen är ett hot den personligen integriteten. Ty vad som blottas här är hur samhället vill annektera medborgarnas självbestämmande över sina kroppar.
"Det är modiga människor som blossar vidare. Att fortfarande våga röka under sådana omständigheter bör ses som en gerillahandling mot moralismen", skrev psykiatern David Eberhard häromåret i Aftonbladet. Upp till kamp! Den frihetsinskränkande pekpinnefanatismen gör inte vårt land sundare, tvärtom.