Nyligen presenterades resultaten i Pisa 2012-undersökningen. Den visar att de finländska eleverna fick högst poäng av alla de europeiska länderna i problemlösning.
I Finland, där jag bor, har vi vant oss vid att vår skola lyfts fram i olika delar av världen som ett exempel på en mycket bra skola.
Efter att ha läst de senaste årens larmrapporter om hur en ganska stor andel elever i svenska skolor kan gå ut nian utan ordentliga kunskaper i att läsa och skriva, utan att kunna ens elementär matematik måste jag medge att jag är tacksam över att mina barn har gått skolan i Finland.
Som förälder uppskattar jag följande:
- Skolpolitiken förnyas inte när det kommer nya politiker till makten. Det skapar kontinuitet.
- Inga genomgripande förändringar har skett sedan grundskolan infördes för 40 år sedan. Läroplanerna är nationella men skolorna har mycket frihet i hur man förverkligar läroplanen.
- Skolan är kommunalt och statligt finansierad. En av grundpelarna är att alla barn och unga får undervisning på hög nivå och god utbildning oavsett var man bor och socioekonomisk ställning.
- Den finländska klass- och ämnesläraren har en gedigen akademisk utbildning bakom sig. Unga tävlar om att komma in på lärarutbildningen. Yrket har en hög status.
- I Finland har man läroplikt, inte skolplikt. Fokus ligger på elevens plikt att ta till sig kunskap. En del familjer har valt att undervisa sina barn hemma. Då måste barnet genomgå tester i skolan för att bevisa att hen har samma kunskapsnivå som övriga elever.
- Betyg får man från första klass, inte enbart ett sifferbetyg utan också regelbundna utvecklingssamtal där föräldrar, barn och lärare tillsammans går igenom svagheter och styrkor.
Mina barn har haft läxor, mycket läxor. Jag tror att min yngsta gick på trean när vi diskuterade lagom läxmängd på ett föräldramöte. När läraren föreslog en och en halvtimme om dagen tyckte de flesta av oss föräldrar att det väl ändå var att ta i.
Disciplinen i skolan diskuteras men inte särskilt livligt. För en tid sedan preciserades lärarnas befogenheter att ingripa i klassrummet. Det är till exempel möjligt att bannlysa mobiltelefoner under lektionerna. Jag har sällan upplevt att läraren är gammaldags auktoritär, däremot en auktoritet. Respekten för läraren är stor.
Samtidigt måste man komma ihåg att Pisa-undersökningen mäter en ganska begränsad del av den kunskap som en människa behöver för att klara sig i dagens samhälle. Tyngdpunkten ligger på matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Däremot mäter Pisa inte frimodighet, motivation, samarbetsförmåga, kreativitet och en bra självkänsla.
Rubrikerna om den fina skolan tävlar med rapporter om unga som stressar och pressar sig till bättre prestationer. Andra orkar inte med och faller ur hela systemet.
Även i den hyllade finska skolan går allt för många ut grundskolan utan avgångsbetyg eller med avgångsbetyg som är så dåliga att det inte räcker för en studieplats i yrkesskolan eller gymnasiet.
En skola som ger en god allmänbildning, en stark självkänsla och behåller barnets nyfikenhet skulle man kanske kunna kalla ett under.