Föråldrad modernitet?

Kanske finns en ledtråd till den svenska forskningsparadoxen i ett föråldrat modernitetsideal om relationen mellan vetenskap och industri?

Linköping2012-08-09 02:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Debattartiklarna inför höstens forskningsproposition är många och snarlika. När Karolinska institutets rektor skrev i DN i går betonade hon liksom alla andra vikten av att koppla samman forsknings- och innovationspolitiken.

Den svenska forskningsparadoxen - att vi satsar stora resurser på forskning men har dålig avkastning i form av kommersialisering och innovationer - hotar på sikt landets konkurrenskraft.

Ingen verkar veta riktigt varför just Sverige får så dålig återbäring på satsade forskningspengar. Kanske finns en ledtråd i boken Making modern science av vetenskapshistorikerna Peter J. Bowler och Iwan Rhys Morus.

De beskriver hur framstegstron och vetenskapsoptimismen som präglat västvärlden ända sedan upplysningen fick sig en rejäl knäck av de båda världskrigen. Just när vetenskapsteoretiker och -historiker försökte hitta en ny grund att stå på, mer kritisk och riskmedveten, vände ett gäng marxistiska vetenskapshistoriker upp och ned på begreppen. Enligt uppfattningen att ekonomin och produktionen styr världen menade marxisterna att den vetenskapliga revolutionen inte uppstod på grund av geniala kunskapssökares nyfikenhet, utan att det var teknikutveckling - människans försök att bemästra naturen - som låg bakom de vetenskapliga framstegen.

Att vetenskapen skulle vara en biprodukt av tekniken i stället för tvärtom sårade många vetenskapsmän. När kalla kriget bröt ut förkastade västvärldens forskarsamhälle villigt den marxistiska synen på vetenskapens utveckling. I stället odlade och utvecklade man upplysningsidealet; den genialiske forskaren måste stå fri från industriella intressen i sitt kunskapssökande.

Senare har forskare modifierat den bilden, men hos politiker och allmänhet är den sannolikt fortfarande en symbol för modernitet och framsteg. Och Sverige vill gärna stå för just modernitet och framsteg. Kanske sitter vi därför hårdare fast än övriga västvärlden i en kalla kriget-orsakad strävan att hålla isär vetenskap och industri? Det kanske är en pusselbit i att förstå den svenska forskningsparadoxen?

Läs mer om