Eller bok och bok; det är snarare ett Best of-samlingsalbum, fyllt med hans ekonomiekrönikor från de senaste åren.
Cervenka har täljt berömmelsens guld genom att skriva för bönder på böndernas språk. Med en rapp, humoristisk och metafortät prosa har han beskrivit världsekonomin, det monetära systemet och bankväldet så att även vi som inte är näringslivsnissar eller nationalekonomer kan förstå.
Så vad är egentligen problemet med vårt ekonomiska system? Cervenka börjar med pengarna. Sedan 1970-talet är de inte längre kopplade till något annat värde - exempelvis guld - utan bara till vårt förtroende. Så länge alla är överens om att pengar faktiskt är värda något fungerar det. Men annars?
Det har lett till att pengamängden och andelen billiga lån skjutit i höjden de senaste decennierna. Låga räntor har gjort att det inte längre är privatekonomiskt rationellt att spara pengar på banken. Vi lever i en lånekultur.
I många länder cirkulerar i bankvärlden nu större summor pengar (riktiga och påhittade) än vad vederbörande länder har i BNP. Bankerna har blivit "too big to fail" och är under finanskrisen ständigt i behov av nya insättningar av centralbankspengar för att klara balansräkningarna. Vinsterna förblir privata, förlusterna socialiseras. Du betalar.
Texterna är intressanta och tankeväckande. Men som bok fungerar det sådär. Cervenkas bombmattor av bildliga jämförelser fungerar utmärkt i lagom dos, exempelvis en gång i veckan. Att läsa krönika efter krönika blir bara för mycket. Cervenka borde skriva en riktig bok på samma ämne. Talang har han nämligen i överflöd.
Vad ska vi göra då, för att komma till bukt med de ekonomiska felkonstruktionerna? Pengar måste bli värda något igen. Beskatta kapitalinkomst högre än löner. Och successivt högre räntor så det dygderika sparandet återigen blir lönsamt.
Den som är satt i skuld är inte fri, eller hur var det nu igen?