I debatten spekuleras det ofta huruvida det ena eller andra regeringsalternativet är mer villigt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Det hänvisas till att regeringen stött sig på partiet vid många av mandatperiodens omröstningar samt att oppositionen gjort det vid frågan om höjda skatter. Men det är en sak att lägga fram ett förslag som man tror kommer få stöd av SD, ett annat att aktivt samarbeta på det område där Sverigedemokraternas politik står på tvärs med alla andra partier och anpassa sig efter deras politik. Vissa fakta om svensk invandringspolitik förtjänar att upprepas.
1989 fattade den dåvarande socialdemokratiska regeringen Luciabeslutet som satte bland de hårdaste migrationsrestriktionerna i Sverige eftersom trycket ansågs för hårt. Det skedde eftersom antalet beviljade uppehållstillstånd hade ökat med 33 procent från 1988 till 1989. Det var framför allt en ökning av antalet turkbulgarer, en diskriminerad grupp i Bulgarien, som fick regeringen att reagera. Beslutet togs visserligen av en socialdemokratisk regering, men stöddes av både Moderaterna och Centerpartiet. När de senare två partierna kom i regeringsställning 1991 togs restriktionerna bort.
Den senaste sju åren, från och med 2007 till i år har ungefär 685 000 uppehållstillstånd beviljats, under Perssonåren var samma siffra 608 000, men över tolv år i stället för sju. Det innebär att det under den borgerliga regeringen beviljats ungefär dubbelt så många uppehållstillstånd, jämfört med innan. Naturligtvis har detta en del att göra med krigen i Irak, Syrien och Afghanistan. Men Irakinvasionen inleddes 2003 och kriget i Afghanistan 2001. Inbördeskriget i Somalia, ett annat land som Sverige tar emot många flyktingar från började när landet kollapsade 1991 och pågår allt jämt, men varierade intensitet. Ökningen gäller alltså inte enbart flyktingar utan också anhörighetsinvandring, gäststudenter och arbetskraftsinvandring. Utökade möjligheter för arbetskraftsinvandring tillhör just en av de reformer som regeringen Reinfeldt haft som uttalad ambition att underlätta, tidigare var det i princip förbjudet och fackförbunden hade vetorätt kring vilka arbeten som ”behövdes” eller inte.
Mellan 15 och 18 procent av invandringen under Reinfeldt har varit arbetskraftsinvandring. Utländska studenter kommer också i allt högre utsträckning, trots att studenter utanför EU numer får betala en avgift. 2012 kom exempel 7000 utlandsstudenter, jämfört med 5000 tio år tidigare. En annan stor del är de som kommer från EES-länder, alltså EU-länder tillsammans med till exempel Norge som utgör ungefär 20 procent.
Invandringsfrågor är mångfacetterade frågor. Tyvärr överlämnas de ofta till pajkastning. För många som invandrar handlar det om liv och död. För andra skillnaden mellan ett arbete och sysslolöshet. För en tredje om att vara nära sin familj och för en fjärde om lust och vilja. Det är synd och skam att så viktiga frågor överlåts till medel för misstänkliggörande.