Facebook var ämnet när drottning Margrethe av Danmark höll sitt nyårstal. Hon bekymrade sig över de sociala mediernas baksida, där särskilt unga människor stressas att försöka leva upp till den förskönade version av verkligheten som våra Facebookprofiler ofta uttrycker. "Det är en tendens i tiden att teckna en bild av det perfekta livet med äktenskap, barn, ett inspirerande arbete, spännande fritidsintressen och ett ungdomligt utseende oavsett ålder", sa drottningen och var orolig för vilken inverkan detta fick på välbefinnandet.
Själv anser jag, som de flesta, att Facebook är ett bra verktyg för att hålla kontakt med mina vänner och bekanta. Många är samhällsengagerade och länkar gärna till intressanta artiklar och debattinlägg. Som kompletterande nyhetskanal är Facebook faktiskt inte så dum. Men utöver detta dränks man ju i floder av lyckokonformistiska statusuppdateringar. Människor fläker ut sin tillvaro som om solen oavbrutet sken över eviga sommarängar, förutom klagomål över en missad buss och liknande.
Jag kan förstå om denna skyltfönstertävlan i att gå från klarhet till klarhet skapar ångest. Dessutom tycks Facebook, trots sina fördelar, undergräva en av det moderna samhällets bästa uppfinningar: privatlivet. Det är en produkt av renässansen då människor fick möjlighet att dra sig undan och odla sina egna trädgårdar, metaforiskt talat. Medeltidsfolkets liv utspelades däremot i ett ständigt öppet rum, utan egentliga gränser mellan privat och offentligt. I hemmet, på torget eller arbetet var man alltid utsatt för andras blickar, ända in i de mesta intima delar. Fast dessa stackare kunde ju inte retuschera sin tillvaro som vi kan i vår uppdaterade värld. Läxan för 2013 borde nog vara att vi lär oss att återerövra integriteten och bli mer av renässansmänniskor igen.