Sveriges narkotikapolitik ska vara restriktiv och visionen är ett helt narkotikafritt samhälle. Det är den traditionella blågula linjen som fortfarande har bred politisk uppslutning. Enligt en enkät som SVT nyligen gjort (4/6) menar en förkrossande majoritet av riksdagspartierna att den svenska nolltoleransen är ett framgångsrikt recept. Statistiken talar ett annat språk.
589 personer dog av narkotikarelaterade orsaker 2013 - drygt dubbelt så många som omkom i trafiken samma år, och en ökning motsvarande 78 procent sedan 2006 (Drugnews 27/8 2014). Den svenska drogdödligheten är en av de värsta i Europa, mer än fyra gånger så hög som EU:s genomsnitt. Det slår unionens narkotikabyrå EMCDDA fast i en färsk rapport.
Det är ingen framgång. Det är ett naket haveri, en konsekvens av den förhärskande attityden att missbrukare i första hand är kriminella som bör straffas, inte utsatta människor i behov av vård.
”Problemet är att i praktiken så omvandlas den restriktiva politiken till att bli repressiv mot de som inte gör som vi vill. Dessutom saknas – förutom preventionsarbete, vård-och-behandling och tillgångsbegränsning – ett fjärde ben, nämligen skademinskning för de som är aktiva i sitt missbruk. En makaber inställning som är obegriplig ur såväl ett medmänskligt som ekonomiskt perspektiv”, konstaterade Björn Fries, regeringens tidigare narkotikapolitiska samordnare, i Expressen den 13 maj.
Skademinskning, ”harm reduction”, svär mot den proklamerade nolltoleransen och har mött starkt politiskt ogillande i Sverige. Men såväl forskning som beprövad internationell erfarenhet visar att skademinskningsprogram, som exempelvis inkluderar fria sprutbyten och särskilda injektionsrum under överinsyn av vårdpersonal, ger stor positiv effekt. Hälsorisker och dödlighetstal reduceras, tröskeln till lyckosam missbruksbehandling sänks.
Den höga drogdödligheten är en skam för Sverige och ett svidande underbetyg till den restriktiva kursen. Klockan borde vara slagen för att lämna gamla dogmer och istället se till det som bevisligen fungerar.