Sommartalet inleddes genom att hon tog upp de omfattande skogsbränderna som härjar i Bergslagen. Det är en nationell katastrof, men som under dagen verkar ha krympt något och inringats av släckningsinsatserna.
Lööf fokuserade på miljö- och energifrågorna, naturligt nog eftersom hennes parti har haft hand om de ministerposterna. Hon kom med konkreta löften och presenterade vilka förbättringar som nåtts de senaste åren. I näringspolitiken höll hon sig mer avvaktande, trots att det är hennes eget departement.
Ett konkret löfte hon gav var att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030. Varenda människa förstår att det är en omöjlig ambition. Det ska ske genom subventioner till miljöbilar, samt en avgift på de bilar som är skadligast för miljön. Ett annat steg för att hjälpa framväxten av elbilar är en satsning på 300 miljoner kronor nästa mandatperiod för utbyggnad av laddstolpar i landet.
Problemet med Lööfs satsning på laddstolpar är flera. Dels är det oklart om det verkligen är elbilar som är framtidens melodi. Marknaden växer visserligen, men från låga nivåer. 2013 var bara 0,65 procent av alla bilar som såldes i Sverige elbilar. Allt jämt är det stora problemet att det inte går att köra särskilt långt med en elbil och ett av de främsta skälen till äga en bil är dess mångsidighet. Den som vill kan ta bilen och köra ner till sommarsemestern i Spanien och tillbaka, förvissade om att det går att köra snabbt och långa sträckor i taget. Även om så långa resor är undantag, de flesta bilresor är korta, är löften om att när så krävs kunna förflytta sig långt är ett viktigt skäl till bilägande. Laddstolpar för elbilar skullde dessutom löna sig bäst i tätbefolkade områden där det redan är lätt att välja bort bil till förmån för cykel eller kollektivtrafik. Någon landsbygdsåtgärd är det således knappast.
En annan del i ledet att framstå som det borgerliga alternativet i svensk miljödebatt var att prata om kemikalier och hormonstörande ämnen. Ingen vill naturligtvis ha massvis med kemikalier helt oreglerat i naturen, kläder, leksaker eller mat. Så är självklart heller inte fallet. Sverige har bland världens hårdaste miljölagstiftning och en mängd myndigheter som kontrollerar denna. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Konsumentverket är bara några av dessa. Kriterierna sätts efter vetenskapliga riktlinjer. Det är rejält oansvarigt av Lööf att piska igång skräckpropagandan, framför allt eftersom hennes eget parti varit ansvariga för frågorna i snart åtta år.
Lööf avslutade sitt tal med en viktig påminnelse: Det är företagare, entreprenörer och de som vågar satsa på sina idéer som skapar jobb, inte Stefan Löfvens innovationsråd. Det är en nyttig påminnelse som fler politiker borde prata om. Just det ansvaret, näringspolitiken, har legat på Lööfs bord i snart tre år, innan dess på Maud Olofsson. Även här borde alltså Centerpartiet ha bättre resultat att peka på.