Döden på arbetsplatserna slår till lika regelbundet som skoningslöst och hårt. Offren återfinns ofta inom byggsektorn, en av de mest utsatta branscherna när det gäller olyckor. Fallolyckor, ras och klämolyckor är vanligt förekommande. Kommer därtill ett allt mer upptrissat tempo.
Många etablerade och seriösa byggföretag samverkar med LO–facket Byggnads och Arbetsmiljöverket, i syfte att åstadkomma en så långt det är möjligt säker och trygg arbetsplats. Varje ny dödsolycka och varje ny arbetsplatsolycka är en brutal påminnelse om att mycket återstår att göra.
Döden på byggarbetsplatserna: Varje år tvingas nästan tio byggnadsarbetare sätta livet till. Samtidigt slits tillvaron för deras nära och kära sönder. Många arbetskamrater tvingas leva vidare med fruktansvärda scener på näthinnan. Jag undrar ofta varför döden på arbetsplatserna inte uppmärksammas mer. Av media. Av politiker. Av andra. Är det så illa att Jan Swedbergs, Arbetsmiljöverket, ord från 2012 är giltiga: "Ingen höjer på ögonbrynen när en byggnadsarbetare dör"?
Katrineholms kommun har en del gemensamt med Linköpings kommun: Redovisar överskott (Katrineholm för nionde året på raken) och tyngs inte av en barlast av tunga lån. Men det finns skillnader också: Katrineholm beslutar om extraresurser till äldreomsorgen, skolan och jobben när överskottet för 2013 är ett faktum. En annan skillnad är att Katrineholm styrs av en S–ledd majoritet. Det gör inte Linköping. Tyvärr.
EU–kommissionens rapport om korruptionen inom EU ligger på bordet. Rapporten kritiserar Sverige som tillåter anonyma partibidrag. Tack vare den modellen vet vi inte om till exempel Moderaterna hålls under armarna med pengar från bland annat hamburgerkedjan Max – som varnar sina anställda för att rösta på de rödgröna – eller med miljoner kronor från de koncerner vars ledningar vältrar sig i vinst tack vare privatiseringen av verksamheterna i den offentliga sektorn.
Statistik om arbetsolyckor: Kolla www.arbetsmiljoverket.se