Antalet företag som försätts i konkurs har ökat under hela hösten och skjuter nu i höjden. Enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe hade november månad det högsta antalet konkurser sedan de började mäta år 1999.
Upplysningsföretaget UC kallar det en konkursvåg och noterar på nationell nivå en 25-procentig ökning fram till och med november, jämfört med förra året. Sämst utveckling i landet har Östergötland där konkurserna ökat med 44 procent.
Ur ett företagarperspektiv är det något av en perfekt storm som tornat upp sig. Många småföretag lider fortfarande av pandemin och företagens skatteskulder till Skatteverket efter pandemin uppgår till tiotals miljarder. Lägg till en vikande konjunktur, räntehöjningar, inflation och prisökningar, en lidande detaljhandel och en byggbransch som tvärnitat, så har vi en grund för att konkursvågen kommer fortsätta.
Och som om det inte räckte synes ytterligare en svårighet att överleva dykt upp för företagen. Denna gång skapad av politiken. I Tidningen Näringslivet (28/11) och på debattplats i Dagens industri (6/12) berättar insolvensadvokaten Rolf Åbjörnsson om hur en ändring i lagen om företagsrekonstruktion gjort att rekonstruktioner närmast blivit omöjliga.
Varje konkurs innebär personliga tragedier. Och de innebär framför allt kapitalförstörelse för både privata aktörer och för samhället. Syftet med rekonstruktioner är därför att i möjligaste mån undvika att livskraftiga företag går i konkurs på grund av tillfälliga ekonomiska problem.
Men enligt advokat Åbjörnsson har rekonstruktionsinstitutet sedan lång tid urlakats på effektivitet och professionalitet. Lagen har utvecklats till ”en avrättningsplats för små och medelstora företag.” Som spiken i kistan har den senaste lagändringen ytterligare försvårat möjligheterna, bland annat genom att Skatteverket som borgenär getts ett veto avseende rekonstruktioner, vilket de använder flitigt. Som ett exempel nämns klädkoncernen Indiska som nyligen försattes i konkurs efter Skatteverkets veto.
Skatteverket förnekar den här bilden. Men sedan lagändringen i augusti har andelen rekonstruktioner i förhållande till konkurser sjunkit från den redan låga nivån på tre procent till en procent.
Regeringen bör noga undersöka konsekvenserna av den nya lagstiftningen. Och justera det som behövs. Det är tillräckligt svårt att få företag att överleva idag. Det behövs inte fler svårigheter för livskraftiga företag, skapade på politisk väg.
Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.