Vi får pr och kommunikatörer för pengarna

Korrekt och tillgänglig information är en viktig uppgift för Trafikverket. Men vad gör alla myndighetens ungefär 200 anställda inom kommunikation?
Korrekt och tillgänglig information är en viktig uppgift för Trafikverket. Men vad gör alla myndighetens ungefär 200 anställda inom kommunikation?

Svällande kommunikationsavdelningar i offentlig förvaltning är ett problem.

Ledarkrönika 5 september 2023 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Journalisten Jan Scherman och finansmannen Leif – vad fan får jag för pengarna? – Östling ifrågasätter i ett debattinlägg den kraftiga ökningen av antalet kommunikatörer i offentlig förvaltning (Dagens Industri, 29/8). Duon skriver att "kommunikatörsexplosionen” förtjänar en genomlysning, och menar att kommunikatörernas uppgift "många gånger verkar vara att skydda myndigheten från berättigad kritik, snarare än att underlätta för allmänheten att få relevant information".

På den här ledarsidan har vi framför allt skrivit om Uppsala kommuns kommunikationsstab, om hur den vuxit betydligt på senare år och hur ansvariga har sett som sin uppgift att skapa "en attraktiv bild" av Uppsala. Det är inte unikt. Bara Göteborgs stad har numera 273 heltidsanställda med kommunikatörsuppgifter. Dagens Samhälle rapporterade tidigare i år att offentlig sektor dessutom spenderar nära två miljarder kronor på "pr, reklam och kommunikation" från privata bolag (22/3).

Enligt ESO-rapporten ”Ingen reklam tack” ökade andelen anställda, som arbetar heltid inom information och kommunikation i statliga myndigheter, med 46 procent mellan åren 2006 och 2019. I rapporten nämns att Polisen hade 187, och Trafikverket 214, anställda inom kommunikation 2019.

Att digitaliseringen och samhällsutvecklingen kan kräva fler kommunikatörer är en självklarhet. Dessutom krävs större informationsinsatser under exempelvis pandemier eller när det pågår desinformationskampanjer av olika slag.

Det som ifrågasätts är inte det. 

Ledarskribenten Mattias Svensson uttryckte det bra i en text om att myndigheter inte bör ägna sig åt propaganda: "I demokratin är det medborgarnas uppfattningar som styr staten. Att staten försöker styra medborgarnas uppfattningar är den raka motsatsen" (SvD, 9/8). Även om det kan vara svårt att dra en skarp gräns för opinionsbildning, behöver fler ansvariga för statliga institutioner påminnas om att politik och reklam är fel uppgifter.

Scherman och Östling varnar för att kommunikatörer ägnar sig åt att dölja brister som finns i olika myndigheter. Att försköna den egna verksamheten, i stället för att lägga kraft och energi på att lösa eventuella problem, hjälper knappast medborgarna. 

För några veckor sedan lät civilminister Erik Slottner (KD) meddela att Statskontoret ska ”analysera och kartlägga myndigheternas informations- och kommunikationsverksamhet”. Det är en bra början, för att dra i bromsen där det behövs. 

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa