Matpriserna har skenat de senaste åren. Det märks när vi handlar. Det mesta har blivit dyrare i butik utom kanske det som inte hör till baslivsmedel så som godis och läsk.
För mig som grönsaksodlare är det inte svårt att förstå varför priserna har ökat – allt som vi behöver köpa in för att kunna producera livsmedel har skjutit i höjden. Samtidigt är det inte bara högre priser på insatsvaror som har drivit upp priserna. Vad affärernas marginaler ligger på har diskuterats upp till ministernivå och de samtalen förs förhoppningsvis fortfarande.
För svensk livsmedelsproduktion är det en orolig storm. Hushållen har mindre pengar att röra sig med samtidigt som matpriserna stiger. Och när pengarna tryter men mat ska på bordet går det inte att prioritera så som gemene svensk kanske egentligen skulle önska.
Matkommunikationsbyrån Food & Friends årliga rapport och trendspaning visar en markant skillnad i hur vi idag väljer när vi handlar till skillnad för bara några år sedan. Lågpris är det alla jagar. Alla andra trender är som bortblåsta.
Livsmedelskedjornas egna märkesvaror, EMV, som främst konkurrerar med pris går klart bäst, och spås fortsätta att göra det under kommande år. Låga priser och erbjudanden likaså. Vi har inte möjlighet att ta hänsyn till miljö och hållbarhet längre, är den dystra slutsatsen. Livspusslet måste läggas och ekonomin ses över.
Livsmedelsföretagens årliga undersökning av konsumenttrender förstärker bilden av ett stort skifte i vilken mat vi köper. I sju år har svenskt och lokalproducerat varit den dominerande konsumenttrenden. Nu är det EMV som dominerar.
Enligt Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, upplever hela 90 procent av de tillfrågade företagen en hårdare konkurrens från EMV under 2022: ”Mycket talar för att EMV kommer ta ännu mer plats i butikshyllorna framöver. Tyvärr sker detta på bekostnad av de svenska livsmedelsproducenternas egna varumärken och risken är stor att utbudet och variationen i butikerna minskar rejält.”
Men är det slut i plånboken så är det. Alla de billiga matvalen har dock ett samhälleligt pris. För det som händer när svenska livsmedel – producerade under våra hårda lagar och skatter – väljs bort är att svenska producenter riskerar att lägga ner eller tvingas i konkurs. Jobb försvinner, självförsörjningen i landet blir än sämre. Vi blir fattigare och sårbarare som land, i lågprisjaktens spår.
Det som blottas är ett systemfel – att de flesta svenskar inte har råd att köpa den i Sverige producerade maten. Att svensk mat väljs bort för importerade livsmedel, som kan vara producerad under förhållanden som aldrig skulle tillåtas i Sverige.
Går det att göra något för att råda bot på problemet? En lösning kan vara att se över momsen på mat. Ska vi verkligen betala mer skatt för matinköp (12 procent) än för teaterbesöket (6 procent)?
Oavsett bör något göras. Det är dags för en förändring. I Sverige ska vi ha råd att köpa svensk mat.
Magdalena Hermelin är grönsaksodlare.