Att spara pengar trendar just nu på sociala medier. Känt sedan tidigare är så kallade life hacks, vars syfte är att spara tid för att göra livet enklare. Nu handlar det snarare om ekonomiska knep, för att klara de rusande priserna.
Mina sociala medier-flöden fylls alltså av allt ifrån budgetvänlig matplanering till julklappstips. Tipsen handlar inte om hur man sparar i fonder eller aktier, utan om hur man sparar in på sina utgifter i vardagslivet. Det pekar på att behovet av att spara pengar är prio för många just nu.
Många av upphovsmakarna till videorna är britter, vilket inte är konstigt med tanke på landets ekonomiska läge. Dagens Industri skriver om hur en av tre brittiska föräldrar tvingas hoppa över vissa måltider för att få ekonomin att gå ihop (5/12). Ser vardagen ut så blir att spara in på julklappar en icke-fråga.
Allra hårdast drabbas de som redan innan hade det tufft ekonomiskt. Brittiska lärare i ekonomiskt utsatta områden larmar om hungriga elever som stjäl mat från klasskamrater, eller hoppar över skollunchen, då de inte har råd att betala för den (Di 5/12). Det är en verklighet som känns långt bort för många här, men med tiden kanske allt närmare för fler.
Ekonomiskt stöd är orden på allas läppar just nu. Men gränsdragningen gällande vem som ska kompenseras är svårare än man kan tro. Till exempel hävdar många att barnfamiljer ska kompenseras för de ökade priserna, men inte villaägare med fossilbil – utan att tänka på att det ofta är samma grupp.
Pensionärer då? Ja det kan tyckas rimligt. Men faktum är att pensionärer som grupp aldrig haft det bättre. Svenska pensionärer är rikare än någonsin och ligger i topp i hela EU när det gäller disponibel inkomst (Tidningen Näringslivet 31/10).
Krispaket, även om tanken är god, riskerar nämligen bara att flytta runt pengar i samhället utan större resultat. Alla kompenserade grupper tar ju av en annan, men det är svårt att veta hur det kommer slå innan paketet är applicerad.
En situation där barn inte har råd med skolmat ligger långt bort i Sverige eftersom skolmaten i grundskolan är avgiftsfri för alla elever. Skolmat är en institution i Sverige som gäller alla elever oavsett ekonomiska förutsättningar. Det är en bra omfördelningspolitisk åtgärd eftersom den är beständig och slår lika mot alla.
För effektivt ekonomiskt stöd krävs långsiktighet och träffsäkerhet. Det når man inte genom att tävla om vem som kan satsa mest på flest på kortast tid. I stället måste hela systemet ses över. Om ökad elanvändning är en prioritet för staten kan till exempel en sänkt elskatt vara ett första steg att se över. Det påverkar brett.
För effektiv stöd på kortare sikt behövs också civilsamhället, som snabbt kan svara på vad som händer. Här är initiativet av en markägare om gratis julgranar i Rimforsa ett utmärkt exempel (Corren 1/12). Initiativet kommer inte att mätta en hel familj, men är viktigt ändå. Julgranar är annars en sådan sak som prioriteras bort, som det beskrivs i spartrenden på sociala medier.
För att ha ett stabilt samhälle på lång sikt behövs stabila institutioner som fungerar oavsett omvärldsläge. Melodifestivalen sänds på tv oavsett om det är krig och pandemi eller inte, så att säga.
Enligt Folkhälsomyndigheten ökade den ekonomiska standarden för svenskar generellt med 15 procent under perioden 2011–2019, med hänsyn till inflationen. De flesta har råd att dra ner på utgifterna. Budgettips på sociala medier är inte för alla, men en långsiktig syn på ekonomin borde vara det.
Johanna Trapp är student i statsvetenskap och nationalekonomi