Många drömmer om att maten ska vara närproducerad på mindre gårdar. Att det ska gå att handla i butiker med engagerade ägare bakom disken. Att det ska finnas små kaféer där man nästan känner sig som hemma. Och att det ska finnas arbetsplatser där lokalt närvarande ägare bidrar till stabilitet och medmänsklighet på jobbet.
Tyvärr verkar utvecklingen gå åt motsatt håll.
Antalet lantbruk har rasat och alltmer mat importeras långt ifrån. Mindre butiker och kaféer konkurreras ut av nationella eller internationella kedjor. De stora arbetsgivarna ägs allt oftare av en pensionsfond på andra sidan jorden.
Det som vinner mark är det storskaliga och standardiserade. Det som hotas är det småskaliga och lokalförankrade. På kuppen koncentreras och distanseras ägandet.
Ingenting talar heller för att den här omstöpningen av samhället kommer att stanna av. Tvärtom. Teknikutveckling och digitalisering har än så länge bara lett till ökade stordriftsfördelar – att storföretag får enklare att konkurrera ut småföretag.
Det krävs alltså politiska åtgärder för att skydda småföretagen. Eller att i alla fall mindre lokalt ägda företag ges en chans att klara konkurrensen mot de globala jättarna.
Några som nyligen har varit inne på det här är teologerna Patrik Hagman, verksam vid Linköpings stift, och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och Corren-krönikör. I det senaste avsnittet av Läsarpodden dryftar de bland annat idén att företag som ägs av anställda bör ges skatteförmåner av lagstiftaren. Det är en åtgärd som skulle ge lokalt förankrade företag en välbehövlig fördel mot de internationella jättekoncernerna, med enorma resurser.
För att skapa en god grogrund för företagande i hela landet krävs dock inte bara ny lagstiftning. Det handlar lika mycket om att uppdatera befintliga regelverk. Ett närmst övertydligt exempel på det är behovet av att skärpa jordförvärvslagen, något som nyligen föreslagits i en statlig utredning.
Svenska politiker insåg redan i början av 1900-talet att små lantbruksföretag och självägande bönder behöver skyddas från att helt slås ut av kapitalstarka skogsbolag. Sedan dess finns i lagen spärrar för aktiebolag och andra juridiska personer att köpa på sig mark.
Det politikern såg för omkring 100 år sedan var att koncerner med stora inkomster från industrin köpte på sig så mycket mark de kom över. Och det här ledde i sin tur till att hela socknar fick sina framtidsutsikter förändrade i grunden. För när gårdar köps upp för att bli skogsplanteringar försvinner jobb, underlag för samhällsservice och många av människorna som bor på gårdarna. Den levande landsbygden försvinner. Ett lokalsamhälle dör.
Den lagstiftning som har sett till att svenska och utländska bolag inte har kunnat lägga under sig landsbygderna behöver dock uppdateras. I en skrivelse till regeringen larmade förra året samtliga länsstyrelser för att bolagsägandet är på väg att öka under kommande decennier – tvärtemot lagens intentioner.
Det som har hänt är att investerare har dammsugit fastighetsmarknaden på mark ägd av bolag, vilket har tryckt upp priserna. Det här har i sin tur ökat incitamenten för att hitta kreativa sätt att runda lagen och föra över mark till aktiebolag. Och riksdagen har redan täppt till ett hål i jordförvärvslagen, som i Östergötland har använts för att flytta över stora arealer från enskilt ägande till bolag.
Den nyligen presenterade statliga utredningen föreslog också att ytterligare ett kryphål bör täppas till. Det handlar om att det går att runda lagkravet på förvärvstillstånd genom att testamentera mark till aktiebolag, stiftelser och andra juridiska personer.
Regeringens särskilda utredare Fredrik Daveby – som har lantbruk mellan Åtvidaberg, Västervik och Valdemarsvik – konstaterar att en lagskärpning krävs för att värna ett omfattande enskilt ägande samt sysselsättning och boende på landsbygden.
Med andra ord. Vill vi ha landsbygder där människor kan bo och verka krävs en skärpning av jordförvärvslagen.
Bakom den snåriga juridiken finns också ett enkelt vägval. Om vi vill ha ett samhälle där människorna som bor och verkar på en plats ska ges en chans att bygga småföretag utan att slås ut av globala jättebolag krävs politiska åtgärder, och en modernisering av jordförvärvslagen är en sådan.
Men det lär krävas mer än så om drömmen om många små och lokala företag ska besannas, i stad och land.