I Tidöavtalet står att man ska ta fram reformer för lägre administrativa kostnader för företagen, samt att småföretagens villkor att anställa och växa ska förbättras. Men arbetsrätten nämns inte vare sig till ord eller innehåll.
Det är förvisso varken konstigt eller negativt att Tidöavtalet inte reglerar en mängd spretiga detaljförslag som januariöverenskommelsen gjorde. Tidöavtalet tar tag i ett mindre antal områden, som är viktiga för Sverige. Och utesluter inte att regeringen kan skapa reformer även på andra områden.
Det är måhända också begripligt att man så snart efter januariöverenskommelsens LAS-dispyter ogärna vill ta i frågan om arbetsrätten. Men en borgerlig regering behöver ändå ta ställning, oavsett om de tänker driva eller prioritera frågan. Regeringarna Reinfeldt tog av taktiska skäl aldrig striden.
Det är en sliten klyscha att det är arbetsmarknadens parter som ska göra upp om regelverket i Sverige. Men den tanken har två stora begränsningar. Det ena är att det faktiskt är politiker som stiftar lagar. Det inkluderar de lagar som fastställer hur arbetsmarknadens parter ska göra upp genom förhandlingar och kollektivavtal. Andra lagar styr såväl företagare som arbetstagare, såsom LAS. Och det är politiska beslut som fastställer såväl dess tvingande reglerna som vad som kan förhandlas bort av arbetsmarknadens parter.
Den andra svagheten med idén om att lämna arbetsrätten till arbetsmarknadens parter är att den lämnar företag utan kollektivavtal i sticket. Den svenska arbetsrätten är utformad för arbetstagare och storföretag. Den svagaste parten på den svenska arbetsmarknaden är små företag, ofta utan kollektivavtal. Vid konflikter uppstår ett David-mot-Goliat-förhållande.
Lagstiftaren kan därför inte smita undan frågan, hur gärna de än skulle vilja. Januariöverenskommelsen visade att det visst går att ändra lagstiftningen inom arbetsrätten i Sverige. Även om resultatet för småföretagarna den gången endast blev en tummetott.
Ska en borgerlig regering fortsätta låtsas som att småföretagen utan kollektivavtal inte finns, eller tycker de att de inte borde finnas?
Hur SD tar ställning är en annan fråga. Men med tanke på SD:s relation till facken och dess väljares positiva syn på företagande så kan den här regeringen bli den första på många mandatperioder som gör skillnad för småföretagen på riktigt. Om den vill det, vill säga.
Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.