De tio år som jag har varit grönsaksodlare har varit de bästa yrkesåren i mitt liv. Att stoppa ett frö i jorden och med hjälp av naturens magi några månader senare kunna skörda grönsaker är fantastiskt.
Men som om inte det vore nog. På tisdag, 6 februari, tar jag emot Stora Hagdahlspriset för mitt arbete och engagemang för svensk mat.
Jag är så glad för det här och vill dela priset med alla producenter runt omkring oss som kämpar, jobbar och brinner för lokal mat. Annicka Assarsson i Varv, Maria och Alex med sin ekologiska äpplen på Söderö, Grepstad gårdsbutik, Gripenbergs gårdsbutik, tjejerna på Stafsäter och Adolfsnäs, Erik på Herrsäter, Olivia på Skedevi och den andra Erik på Löt bara för att nämna några.
Men allra mest vill jag lyfta fram alla de producenter som inte syns direkt mot konsument, så som vi ovan gör. De som verkligen bör hyllas är alla de fantastiska lantbrukare som arbetar i det tysta och levererar den absolut största mängden mat – alltså den som går ut via mellanled och således blir anonym i livsmedelsbutiken.
Bakom den anonyma märkningen ”ursprungsland: Sverige” döljer sig stordåd. Ofta arbetar lantbrukarna tidig morgon till sen kväll, året om och ofta utan semestrar. Men vi konsumenter ser inte allt slit och krångel som är bakom att producera mat på ett miljövänligt och korrekt sätt. Och detta gäller all svensk mat – oberoende av om det produceras konventionellt, ekologiskt eller är KRAV-märkt.
Alla livsmedelsproducenter i Sverige verkar under tydliga och hårda regler. Mycket hårdare än i de flesta andra delar av världen.
Tyvärr prisas dock inte de flesta svenska lantbrukare för sin matproduktion. De får inte ens betalt för mödan. Tvärtom väljs maten de har producerat bort av många, för att den är för dyr. I stället köps billigare utländska livsmedel in – som inte sällan har producerats under förhållanden som är olagliga i Sverige.
Och det här är en katastrof. Att kommuner och offentliga kök i Sverige köper in och serverar mat som producerats på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige, och att livsmedelsbutiker och restauranger köper och säljer sådana livsmedel.
Politiker och livsmedelsföretag sätter alltså regler och lagar för hur vi i Sverige ska producera mat med ena handen, men är mycket mer lättvindig med den andra handen som köper in och serverar mat. Det här är inget annat än ett systemfel av rang.
En som träffande har beskrivit problemet är miljöprofessor Johan Rockström, han säger: ”Vi som nation skjuter oss själva i foten, när vi straffar ut världens mest hållbara lantbruk, genom att tillåta att livsmedelsmarknaden överflödas med billig importmat som varken uppfyller de sociala eller ekologiska minimikraven, som vi ställer på vår egen lokalt producerade mat.”
Vad kan vi då göra? Vi har alla ett val. Alla äter vi mat. Så vi kan alla bestämma oss för att göra skillnad.
Det är en ära att ta emot det Stora Hagdahlspriset men inget pris kan jämföra sig med vinsten jag känner när konsumenter konsekvent lägger om konsumtionen, handlar rätt och tänker långsiktigt genom att handla svenskt. Att äta billig mat idag, kommer stå oss dyrt imorgon.
Magdalena Hermelin är grönsaksodlare utanför Skänninge.