Vivek Murthy är numera tillbaka i politiken, som rådgivare till president Biden i frågor om folkhälsa.
Men en dag avskedades han, och plötsligt insåg han att han var ensam. De senaste åren hade han tillbringat de flesta av vakna timmar på jobbet, och även när han var med vänner gick han ofta undan för att kolla mailen i mobilen. Arbetet gav honom relationer och gemenskap, därför blev uppsägningen en existentiell kris.
Han är inte ensam om denna erfarenhet. Den tid vi lägger på arbetet har stigit stadigt sedan 1970-talet. Numera betalar arbetet inte bara våra räkningar, utan fungerar också ofta som våra främsta sociala gemenskaper. Medvetna företag spelar på detta genom att erbjuda sina anställda luncher, aw-träffar, semesterstugor, tv-spelshörnor och yoga-klasser. De tjänar på det, för ju mer av våra liv vi investerar i företaget, desto troligare är det att vi stannar kvar länge.
Samtidigt som arbetet expanderar eroderar civilsamhället i form av föreningar och församlingar. Följden är att vi får ett samhälle som inte bara ekonomiskt utan även socialt kretsar kring jobbet.
Sommaren prövar detta samhällsbygge. Många betraktar semester och sommarlov som välkomna avbrott – men för andra innebär det förlusten av livsnödvändiga rutiner. För en del är detta den värsta tiden på året med långa, oplanerade dagar. Arbetsplatsens gemenskap byts mot lägenhetens isolering.
De senaste åren har en rad politiker talat om en ensamhetsepidemi i västvärlden. Ofrivillig ensamhet är lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag. Men det skadar inte bara individer utan samhället som helhet. För fungerade samhällen är beroende av att människor kan ta hjälp av varandra för att lösa lokala problem. Isolering, däremot, leder till en känsla av vanmakt vilket göder polarisering och extremism.
Vivek Murthy är numera tillbaka i politiken, som rådgivare till president Biden i frågor om folkhälsa. I den rollen har han presenterat ett trepunktsprogram mot ensamhet och för gemenskap i USA. Det första steget är att stärka de strukturer i samhället som uppmuntrar till goda gemenskaper. Hit hör skola, föreningsliv och ett starkt civilsamhälle – platser utanför arbetet där människor möts och kan utveckla relationer.
Den andra punkten handlar om vår relation till teknologin. När tekniken fungerar bra för den människor samman. Men den kan också distrahera oss från de människor vi har runt oss, och har en sällsynt förmåga att göda ilsken polarisering på nätet.
Men ytterst är ensamhet inte ett problem som politikerna kan lösa. Samhället byggs nerifrån och upp, och om den ska bestå av ett rikt nät av relationer behöver vi tillsammans ta ansvar för det. Vårda våra nära relationer och odla gemenskap med grannar och andra runt oss.
Sommaren är en särskild tid för detta. Det är en årstid då vi gärna rör oss utomhus, utan att vara nedgrävda under mössor och tjocka halsdukar. Dessutom har många lite mer tid. Ta vara på det genom att bjuda in grannar, ordna kvartersfester eller bara småprata lite extra. Och tänk särskilt på dem vars sociala liv inte fungerar under sommaren: Hör av dig till den där vännen som du inte träffat på länge, och uppmuntra barnen att ringa till klasskompisen som ni misstänker sitter ensam under sommaren.
Det berikar inte bara ditt eget och deras liv, utan det skapar också ett rikare och starkare samhälle.