Häromdagen publicerade Linköpings kommun ”Lilla kommunala ordlistan” där medborgare kan testa sin ordkunskap i ord som har med det kommunala styret att göra. Exempel på ord är ”kommunfullmäktige”, ”kommunalråd” och ”tjänsteperson”. Inte alldeles klurigt kanske, men en kul idé för att öka kunskapen kring hur en kommuns politiska organisation är uppbyggd.
En annan ordlista, som publicerades strax före nyår, är ”nyordslistan”, som likt varje år är intressant läsning för den som är nyfiken på språkets utveckling, men också för att den säger mycket om samtiden. 2020 och 2021 års nyordslista dominerades av pandemin medan 2022 års upplaga introducerade en del andra minst lika deppiga nyord, enligt Ola Karlsson, språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen som står bakom nyordslistan (SVT 27/12).
En trend jag noterat på hemmaplan är användningen av engelska uttryck som barnen ofta inte kan motsvarigheten till på svenska. Ett exempel; min son kände sig ”confident” inför SO-provet, men blev ”confused” och ”claimar” lite hjälp. Det kan vara både roligt och irriterande att kidsen inte visar omsorg om modersmålet men bara att tugga i sig, I guess.
Av detta engelska språkbruk syns dock inte spår av i nyordslistan utan här hittar vi ord som ”permakris”, ”smygflation” och ”vertiport”. Alla förståeliga uttryck som säger en del om verkligheten vi befann oss i 2022. Många av dem nyttiga men som vi kanske ändå önskar ska försvinna, inte för att de nödvändigtvis är dåliga för språkutvecklingen utan för att behovet av dem borde suddas ut. ”Sporttvätt” är ett sådant, som betyder användningen av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende. Att jämföra med gröntvätt – eller "greenwashing", det mer använda engelska uttrycket.
Det är ont om positiva ord i den nyaste upplagan av nyordslistan, även om en del förstås beror på betraktarens preferenser. Vilken laddning uttrycken ”epadunk”, ”Barbiecore” och ”ha dagen” uppfattas ha får väl anses vara subjektivt. En del kanske anser att alla nyord är av ondo, men flera är faktiskt tämligen användbara – som till exempel ”väntesorg” och ”brösta”. Kolla in betydelsen av dessa, om ni inte redan har kännedomen – de kommer leva kvar, är min gissning.
Andra ord kan få sin stund i solen och sedan språkdöden dö, exempelvis ”matfattigdom” (behövs uttrycket verkligen?), ”Putinpriser” (förhoppningsvis snart överflödigt) och ”edgelord” (svengelskt komplicerat). Annat är det med kommunalordlistan – den borde vi alla, med respekt för våra demokratiska rättigheter, kunna utantill.
Maria Björk Hummelgren är näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.