De vann därmed Ansari XPrize och tio miljoner dollar. Symboliken var ingen slump. Tanken bakom tävlingen var att visa att världen nu var redo för privata rymdfärder. Att rymden inte var något som bara stater och supermakter kunde nå till. Vi har sedan dess sett en mycket kraftig tillväxt för den privata rymdindustrin, särskilt senaste tiden. Investeringarna nådde förra året cirka 20 miljarder kronor. Mer än de senaste femton år tillsammans.
Omsättningen för den globala rymdindustrin har dubblats senaste tio åren. Bakom detta ligger bland annat en accelererande tekniskt utveckling, där teknik både blir billigare och bättre. Den stora kostnadsminskningen ligger emellertid framför oss. Elon Musks rymdföretag, SpaceX, har nu regelbundet börjat landa raketer och planerar att snart börja återanvända dem. Att inte behöva bygga en ny raket för miljontals dollar varje gång kommer såklart drastiskt sänka priset för att ta sig ut i rymden.
En annan miljardär med ett rymdföretag är Amazons grundare Jeff Bezos. Långt innan han började sälja böcker på nätet var han mycket intresserad av rymden. Med sin numera avsevärda förmögenhet har han startat Blue Origin vars raket New Shephard kommer erbjuda resor till rymdturister med start 2018. New Shephard kan alltså också landa. Skulle möjligen blir svårt att få några kunder annars.
Raketer är emellertid inte enda sättet att ta sig ut i rymden.
SpaceShipOne använde sig av ett flygplan för att ta sig upp den första biten och sedan en raketmotor för att ta sig ut i rymden. Därför är även denna teknik återanvändbar. Richard Bransons bolag Virgin köpte bolaget bakom SpaceShipOne och satsar nu på att utveckla modell två, som ska användas för att flyga turister ut i rymden.
I Sverige finns ett projekt som heter Spaceport Sweden, som drivs av rymdentreprenören Karin Nilsdotter. De jobbar bland annat för att etablera Europas första rymdhamn i Sverige. Låter dyrt va? Nej, faktiskt inte. Det som gör denna teknik extra intressant är att den landar och startar från en vanlig flygplats. Skellefteå har visat ett initialt intresse att vara denna flygplats. Med det är på inget sätt bestämt att det blir där uppe.
Vad är det som säger att Linköping, med Sverige starkaste flygkluster, inte skulle kunna vara center för rymdturismen i Sverige? Frågan är inte om rymdturism kommer bli stort, utan när.
Vad som krävs för att detta ska kunna ske är att regeringen agerar. Inte med några miljoninvesteringar, utan vanligt hederligt regelarbete. Om företag ska kunna flyga till rymden från Sverige måste de ansöka om tillstånd. Men något ansökningsförfarande finns inte.
När jag lyfte detta med rymdministern Helene Hellmark Knutsson säger hon att det inte finns några ansökningar. Men det är ju för att det inte går att söka.
Sverige har nästan allt på plats som krävs, men om regeringen sitter med armarna i kors missar vi chansen att bli Europas rymdhamn.