Det går inte att förebygga bort gängen

Det krävs insatser mot den individuella våldsanvändningen.

Gängvåldet är en av de viktigaste prioriteringar för den kommande regeringen.

Gängvåldet är en av de viktigaste prioriteringar för den kommande regeringen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledarkrönika2022-10-06 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mats Löfving, regionpolischef i Stockholm, uttalar sig i SVT:s aktuellt med anledning av att Södertälje nu drabbas av en våg av mord, där hälften av de misstänkta är tonåringar. Löfving ställer frågan: ”Varför väljer en så ung person att begå mord? Det är nyckelfrågan och det bekymrar mig.”

Regionpolischefens oro och fråga är befogad. Men på sätt och viss svarar han själv på frågan när han berättar om exempel på att åttaåringar rekryteras in till gängen.

Det vanliga människor, liksom politiker och möjligen en och annan polis, riskerar att inte förstå är att gängkriminaliteten är en följd av en livsstil. En sorts kultur som fostrar deltagarna in i hänsynslöshet och en absurd moraluppfattning.

För att trycka tillbaka gängen måste man förstå att individerna inte blir ”indragna” i detta livet utan väljer det för att det är attraktivt eller det mest ”naturliga” utifrån hur deras liv och sociala kontaktnät ser ut.

Det är ett fåtal av alla potentiella individer i de aktuella områdena som går in i gängen. Nästan oavsett hur mycket förebyggande arbete man utför kommer det ändå finnas tillräckligt med ”naturliga” kandidater för tillväxten.

Fler poliser i yttre tjänst är således positivt på flera sätt, men hindrar inte skjutningarna. Som regionpolischefen konstaterar så skedde morden i Södertälje trots att gärningsmännen visste att polisen var i närheten.

Likaså är det med övriga förebyggande insatser, såsom minskad segregation, mindre invandring, mindre efterfrågan på narkotika, mindre tillgång till skjutvapen och bättre stöd för barn och föräldrar. Önskvärt alltihop, men begränsar gängen endast på marginalen.

I stället för generella åtgärder behövs insatser mot den individuella våldsanvändningen. Repressiva åtgärder som straffskärpningar är nödvändiga, men inte tillräckliga. Att höja uppklarningsgraden synes helt avgörande för att minska attraktiviteten att skjuta. Framför allt behövs mer utredningsresurser, men också tekniska förutsättningar i lagstiftningen och mer myndighetsövergripande samarbete.

Det rör sig enligt forskare om inte mer än ett tusental ungdomar i Sverige som riskerar att begå dessa dåd. Att med underrättelser och utredningar hålla koll på dessa behöver också prioriteras.

Mer individorienterade insatser är sannolikt mer effektivt för att trycka tillbaka gängen och våldet. Men även sådana insatser kommer att kräva stora resurser. Det är upp till en borgerlig regering att visa om man är beredd att prioritera rättsstatens kärna framför andra områden.

Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.